Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Krigsmedel till sjöss - Krigsfartyg framförda med åror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSFARTYG FRAMFÖRDA MED ÅROR
83
Fig. 77. Grekiskt
krigsskepp från den homeriska
tiden.
härom, placerade sina allra bästa fartyg, skeppen från Aten, mot
denna fiendeflygel.
Hur voro dessa fruktade krigsskepp
utrustade och byggda? Nästan alltid försågs
krigsfartygen med ramm, ett — ofta under
vattnet — utskjutande parti av
förstäven, avsett att borras in i fiendefartyget.
Vid sådana tillfällen uppbådades allt
manskapet att gripa till årorna för att ge
fartyget den största möjliga hastighet och
därmed rammen den effektivaste
förstörelseverkan. Rodden utfördes annars
mestadels av slavar, och de verkliga krigarnas
insats kom först sedan fartyget rammats eller
man hade lagt ombord vid ett fientligt fartyg
och skulle äntra det, bereda sig tillfälle att
komma ombord på skeppet och erövra det.
De i en föregående avdelning omtalade grekiska triererna — med
tre rader roddare — voro grekernas vanliga krigsfartyg. De roddes
så gott som alltid. Däremot hade
grekernas mindre fartyg, de, som användes för
spaning och fournering, vanligen en eller
flera master med råsegel. Av funna
avbildningar att döma måste dessa fartyg
ha varit lättmanövrerade och snabba.
Bemanningen var ungefär
etthundrafemtio man på varje trier. Roddtakten
för dessa många roddare, vilka sutto i
"’våningar" över varandra, angavs av
roddarförmannen, keleusten, genom slag med
en träklubba, slag, som ekade i hela
fartyget genom alla dess "våningar". Ett
annan sätt att markera takten var att
manskapet eller några på varje däck
sjöngo eller blåste flöjt. Förutom de till
halvannat hundratal uppgående roddarna
togs det vid väntade drabbningar ombord
det ovan nämnda egentliga
stridsmanskapet.
Den taktiskt skicklige Themistokles firade en stor triumf med
den grekiska flottan vid sjöslaget i Salamisbukten. Perserna hade
Fig. 78. Skiss av sjöslaget
vid Ecnomus år 356 före
Kristus. De svarta skeppen
angiva kartagernas slaglinje,
de linjetecknade skeppen
visa hur romarna formerade
sin flotta. Transportflottan
bogseras (se
sammanbind-ningsstrecken!) och sist
kommer en betäckning för
transporten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
