Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Krigsmedel till sjöss - Det moderna sjökrigets vapen och skyddsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
österrikiske ingeniören O b r y en uppfinning, som kanske mest av
allt bidragit till att göra torpeden till det träffsäkra vapen, den
numera är. Obry använde sig av ett s. k. gyroskop, vilket så
kombinerades med vertikalrodren, att även om torpeden vid utskjutningen
betydligt avviker, dess bana återföres till utskjutningsriktningen.
Torpedens fart,
skottvidd och
spräng-verkan har efter
hand ökats högst
väsentligt. Till
förbättringen av de
båda förstnämnda
egenskaperna har i
hög grad bidragit
användningen av varm
luft och på senare
tid även ånga som
drivkraft. Sprängverkan har ökats genom att i stället för
bomullskrut använda de effektivare sprängämnena trotyl och novit m. fi.
År 1912 användes t. ex. 45 cm. torpeder med en vikt av 900 kg. och
en skottvidd av 6,000 meter. Kalibern är nu i allmänhet 53 och 60
cm. En torped av modernaste typ av 53 cm kaliber och en längd av
7 1/2 meter väger 2,000 kg. och innehåller en sprängladning av 250
kg. Dess fart är 42 knop och skottvidden 15,000 m., då dock
hastigheten nedgått till 26 knop. En dylik torped kostar i runt tal 50,000
kronor och utgör sålunda en mycket dyrbar "ammunition". För
övningar i fredstid är därför en torped så inrättad, att den för det
första ej förses med sprängladdning och för det andra, att den flyter
upp sedan den löpt ut sin bana vid bomskott eller sedan den träffat
exercismålet.
I fig. 110 visas en torped i längdsektion. Längst fram är
sprängladdningen belägen, vilken bringas att explodera genom en
antänd-ningsapparat, vilken träder i verksamhet, då spetsen träffar ett
föremål. Bakom laddningen ligger luftkammaren, som innehåller den
ända upp till 150 atm. komprimerade framdrivningsluften. Bakom
denna kammare är "hemliga rummet", därefter kommer
maskinrummet. Akter om detta befinner sig det s. k. barlastrummet,
omfattande torpedens bakre, spetsiga del. Här är gyroskopet placerat.
Längst akterut kommer det i genomskärning korsformiga
stjärtstycket, vilket består av torpedens roder, samt de båda åt var sitt
håll roterande propellrarna.
Fig. 112. Torpedskott från en undervattensbåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
