Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Symaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYMASKINEN
179
En fortsatt utveckling av skyttelns funktion och sömnadens
placerande flått på ett sybord framkom med skådespelaren Isaac M.
Singers uppfinning, som lancerades 1851. Transmissioner till nål
och skyttel voro i denna uppfinning nästan just vad vi ännu i våra
dagars symaskiner ha. Skytteln med inneliggande spole, på vilken
tråd uppspolats, föres genom transmission fram och tillbaka i den
singerska maskinen, och därigenom att tråden föres genom ett eller
flera hål modereras trådens uppvindande, den hålles lagom spänd.
För trådens reglerande finnes vanligen en fjäder. Drivkraften, som
förr var handens kraft men senare överflyttades till fotens, föres
Fig. 38. Symaskin i genomskärning, Husqvarna modell.
även till en uppfinning, som kallas mataren, med vilken tyget
frammatas till nålens plats. En amerikanare Wilson uppfann 1852 en
förbättring av mataren, så att denna med sin räfflade översida fattar i
tyget och frammatar det samt går tillbaka i sänkt nivå. Senare har
införts ett slags roterande gripare, som för fram sömnaden ett lagom
stycke för varje stygn, vilket tillåter en större hastighet, ända till
flera tusen stygn i sekunden.
Symaskinens drivkraft börjar numera inte enbart i industrien
utan även i hemmen att övergå till elektrisk. Man har nu små
driv-apparater med en liten motor. Specialmaskiner ha också uppfunnits
iör olika ändamål. Man har särskilda maskiner för läder- och
skinnsömnad, för synig av knapphål och annat. De moderna maskinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
