Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Glasögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASÖGON
183
brytas av den till hjärnan ledande synnerven. Denna utbreder sig
i fina nervändar, den så kallade näthinnan.
Det från ett föremål utsända ljuset genomtränger ögats
genomskinliga delar och tränger fram
till näthinnan, dit det emellertid
framkommer brutet genom
linsen och andra passager så att
det sedda förenas på en punkt.
Genom av brytningen förorsakad
korsning ha det sedda
föremålets punkter växlat plats, då de
träffa näthinnan, där de således
teckna föremålet
upp-och-ned-vänt. Vi komma att möta
samma förhållande vid omtalandet
av kameran och dess lins.
Samma egenskaper som
hornhinnan, linsen, glaskroppen och
kamrarnas vätskor ha
beträffande ögat — att bryta ljuset och
förena det i en punkt — finna vi
hos kikaren. Så kallar man det
instrument, genom vilket
avlägsna föremål synas större och närmare belägna än de i
själva verket äro emedan de framträda för vårt öga under större
synvinklar.
Genom en lins, som
kallas objektivet,
får man den
verkliga bilden av
föremålet, vilken ses
genom okularet,
som kan bestå av
en eller flera
linser.
Det synes
förhålla sig så, att allt eftersom olika celler i nackloben påverkas, olika
ljusförnimmelser uppkomma. På detta sätt söker man förklara,
huru de från olika riktningar infallande strålarna kunna framkalla olika
ljusintryck.
Fig. 42. Hos glasögonfabrikören. (Ef
ter en bild från sextonde århundradet.)
Fig. 43. Olika glasögonslipningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
