- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 5. Vapen och instrument /
192

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Förstoringsglaset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’192 ANDRA DELEN. INSTRUMENT OCH APPARATER

Förstoringsglaset.

Forntidens sju underverk utgjordes betecknande nog av sju
konstverk eller byggnadsverk. Skulle vi nu försöka beteckna något såsom

vår tids underverk, skulle vi bli tvungna att
vända vår uppmärksamhet åt helt annat håll.

Det vanligaste förstoringsglaset känna
vi alla till. Glasets buktighet åt båda sidor
gör, att föremål, som hållas på ett visst
avstånd, synas förstorade för vårt öga. Denna
uppfinning har bland annat möjliggjort
konstruktionen av kikaren, mikroskopet,
kameran, och såsom en följd därav filmen. Man
har nu så stora kikare, att varje särskild lins
har en diameter av 1 V2 meter. De allra
största kikare, som finnas, kunna förstora upptill flera tusen gånger.
Orsaken till, att man icke kan göra kikarna ännu tio gånger större,
ligger bland annat i de rent tekniska
svårigheterna, vid framställning och
slipning av så stora linser.
Mikroskopet är i stort sett konstruerat på
samma sätt. Baciller, som äro så små, att
100,000 bredvid varandra ha en
sammanlagd längd av blott en centimeter,
kunna nu utan svårighet urskiljas var
för sig i de starkaste mikroskopen,
vilka förstora c :a 2,500 gånger. Åter
tvingar sig den frågan fram: Varför
kan man icke förfärdiga ännu bättre
mikroskop? Och svaret blir ännu en
gång, att det är omöjligt av tekniska
skäl. Förstorar man nämligen en
kvadratcentimeter, får man blott 1/100 av
ljusstyrkan på varje
kvadratcentimeter. Vid användning av starka mikroskop, måste man därför
anordna extra skarp belysning på de föremål, som man önskar
förstora. Man nöjer sig därför i regel med en förstoring av c:a 1,000
gånger, enär vidare förstoringar fordra en så stark belysning, att
både föremålet och glaset ta skada av värmeutstrålningen. Redan

Fig. 59. Mindre
förstoringsglas, vanligen
använt för skolbruk.

Fig. 60. En lupp. Linserna
synas ovanför. Användes av
urmakare m. fi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:15:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/5/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free