Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Mikroskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’200 ANDRA DELEN. INSTRUMENT OCH APPARATER
givetvis ofta var förenat med svårigheter och besvär. Den berömde^
österrikiske optikern Plössl uppfann då ett mikroskop, som har
led–barhet i stativet, så att man även kan mikroskopera med
instrumentet i vågrät ställning.
När vi se i ett prisma få vi även med regnbågens — spektrats —
alla färger, och så var det även förr med mikroskopen. Att detta,
var till stor olägenhet är lätt att förstå. Det gällde kanske just att
genom mikroskopundersökningar få fastställt färgen hos ett föremål.
Spelade spektrats färgskala in lät ju detta inte sig göra. Genom nya.
uppfinningar tog man då bort färgspelet ur mikroskopen genom att.
objektivglaset gjordes akromatiskt.
Hur åstadkoms då detta? Jo, ovanpå objektets lins — vanligen
av prima vitt glas — lades en annan lins av flintglas, ett glas med!
stark blyhalt, vilket ökar brytningsförmågan hos denna lins. Vid
ljusets genomgående av denna linssammanställning föras inga
färger med till följd av blyglasets starka spridningsförmåga, vilken
medför att ljuset sprides utanför. En fördjupning i blyglaset gör att
linsen utomordentligt väl passar in i glaset, men hela sammansättningen
bildar en plankonvex kropp av glas. Matematikern och fysikern
Euler är uppfinnare av akromatiseringen. Uppfinningen användes,
ursprungligen på teleskopen, men tysken Fraunhofer införde
uppfinningen även på mikroskopet.
Mikroskopen böra alltid — och äro det i vanliga fall — vara
försedda med objektivglas av olika brännvidd, så att man kan
verkställa olika förstoringar. Vissa mikroskop äro inrättade med två rör,
ett för varje öga, andra mikroskop ha flera rör för att möjliggöra,
samtidig observation av flera observatörer. I förra fallet får
mikroskopet således likhet med stereoskopet, och för att leda ljusstrålen
dit den skall insättas prismor i övre delen.
En speciell inrättning för att göra tydligheten större vid
observationer i mikroskop har man funderat ut, och den består helt enkelt,
av en vattendroppe. Anordningen kallas immersion — doppning —
och består i att en vattendroppe placeras på objektets täckglas.
Röret nedskruvas tills nedersta delen berör droppen, som därvid
utvidgar sig över båda glasytorna.
Mikroskopets uppfinning och dess förbättringar har revolutionerat,
läkekonsten. Mikroskopet är också taget i bruk av naturforskningen
på olika områden. Invärtes såväl som yttre sjukdomar alstras av de’
så kallade vibrioniderna, mikrokokkerna och bakterierna,
försvinnande små kryp, vilka det fordras en förstoring av betydande mått för
att studera. Vissa av dessa äro blott en femhundradels millimeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
