Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Radio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’250
ANDRA DELEN. INSTRUMENT OCH APPARATER
mikrofon, kallad Reissmikrofonen efter uppfinnaren, då de tre man
redan hade ej visade sig fullt tillfredsställande. Denna mikrofon, en
kolkornmikrofon av jnodifierad typ, visade sig också vara den
lämpligaste för just detta ändamål. Som allmän regel gäller emellertid,
att ingen mikrofon av de förstklassiga fabrikaten är absolut
överlägsen den andra. Den ena lämpar sig bäst för ett ändamål, medan en
annan är bättre i ett annat fall.
De moderna radiomottagarna kunna, tack vare den höga energi,
som man uppnår med tillhjälp av de nya
lågfrekvensförstärkarerören, de s. k. kraftrören, prestera en ansenlig ljudstyrka.
Lägger man emellertid därvid vikt vid absolut tonrenhet hos den
reproducerade musiken eller talet, så måste man ställa mycket höga
fordringar på alla delar i
mottagningsanordningen
och särskilt på
lågfrekvensförstärkarerören. Man får
icke förglömma, att varje
steg i
lågfrekvensförstärkningen redan i sig självt
har benägenhet för att
skapa en viss förvrängning av
ljudet. Denna
ljudförvrängning måste
inskränkas till ett minimum.
För erhållande av stor ljudstyrka och tonrenhet är det nödvändigt,
att den del av rörkaraktäristiken, som kommer i betraktande för
förstärkningen, är rätlinig. Om detta icke är fallet, så kommer icke den
ovillkorligt nödvändiga proportionen mellan variationerna i
anodström och gallerspänning att förefinnas, varför alltså förändringarna
i anodströmmen icke kunna vara en ren återgivning av variationerna
i gallerspänningen.
Det är nödvändigt, att den raka delen av karaktäristiken helt och
hållet befinner sig på den negativa gallerspänningssidan.
Förstärkarerörets galler får nämligen under sitt arbete aldrig erhålla en
positiv spänning. Vore detta fallet, så skulle under
gallerspänningsvariationernas positiva period gallerströmmar uppträda, vilka skulle
absorbera en del av elektronströmmen, varigenom anodströmmen icke
skulle kunna förändra sig proportionellt mot gallerspänningen.
Om gallerspänningsvariationerna hava en amplitud på 2 voit, så
måste gallret erhålla en negativ förspänning av minst 2 voit, på det
att det icke må bliva positivt. I detta fall varierar gallerspänningen
Fig. 119. Schematisk framställning av
Edisons princip för telegrafering utan tråd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
