Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Skyddsmedeln - Kirurgiska instrument och metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
TREDJE DELEN. SKYDDSMEDELN
ras antingen med handen eller med en nålhållare. En sådan hållare
är i många fall nödvändig, om det t. ex. gäller att efter
bukoperationer sy ihop bukväggen. Den tråd, som kommer till användning, må
här även nämnas, fastän den egentligen icke kan kallas för ett
instrument. Huvudsakligast tre slags tråd förekomma: Catgut, vilket
icke, såsom namnet frestar en att tro, är gjort av katt-, utan av
fårtarmar, silkes- och aluminiumbronstrådar. Dessa senare förena
styrka med en viss antiseptisk förmåga.
I korthet nämnde vi, att kirurgen använde instrument, som icke
omedelbart hade att göra med vad vi i dagligt tal kalla operation.
Det är sådana instrument, som stå i undersökningens tjänst. Ett av
de intressantaste inom denna grupp är cystoskopet (en apparat, med
vilken man kan se in i det inre av urinblåsan). Med dess hjälp är
det möjligt att se, om det i urinblåsan finnes stenar, svulster eller
sår — kort sagt ett viktigt hjälpmedel vid konstaterandet av
blåssjukdomar. Det första villkoret för att kunna behandla en sjukdom
är tydligen, att man vet, var det onda sitter, och vari det består.
Men hur skall man kunna se in i ett sådant organ som t. ex.
urinblåsan utan att öppna eller på annat sätt skada detsamma?
Det har gått på detta som på så många andra områden, när man
blott gjort uppfinningen, förefaller den synnerligen enkel och
självklar. Men likväl har det behövts mer än en människoålder, innan
man löst problemet. Det är icke tillräckligt, att man konstruerar ett
optiskt system av prismer, speglar och rör, och att man sedan för
detta instrument in i urinblåsan. Ty där är beckmörkt, så att man
ingenting kan se. Man måste därför upplysa dess inre. Och det gör
man med en liten elektrisk glödlampa på cystoskopet.
Denna sinnrika apparat är förebilden för åtskilliga andra
instrument, som sätta oss i stånd att se in i organ och håligheter inuti
kroppen, vilka förut varit helt stängda eller otillgängliga för oss.
Instrumentet är endast i varje särskilt fall avpassat efter organets form
och storlek, men principen är densamma. Detta gäller proktoskopet,
med vilket den nedersta delen av tarmkanalen undersökes, och
ösofa-goskopet, med vilket man kan se genom matstrupen ända ned till
magsäcken.
Bronchoskopet möjliggör på liknande sätt att undersöka insidan
av luftstrupen och dess förgreningar. Det s. k. laparoskopet visar
oss bukhålan och tarmarnas utsida.
Slutligen återstår ännu en grupp instrument, som, fastän de icke
egentligen kunna sägas vara kirurgiska, från första början och
sedan genom alla tider spelat en stor roll vid sjukbädden, nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
