Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Skyddsmedeln - Röntgenbehandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖNTGENBEHANDLING
307
genstrålningens språk. För att kunna uppfatta och tyda
meddelandena måste man således först lära sig behärska detta språk.
Den första uppgiften är att mäta röntgenstrålarnas våglängder
och analysera deras spektra, som lyckligtvis äro långt enklare än på
det synliga ljusets gebit. Analysen visar, att alla ämnens
röntgenspektra sannolikt äro byggda efter samma schema som
alkalimetal-lernas optiska spektra. Denna analogi gäller även
intensitetsfördelningen mellan spektrallinjerna — ett märkligt faktum som bekräftats
vid år 1926 utförda mätningar i Uppsala.
Oavsett om denna tydning av röntgenspektra är riktig, ha de
utförda omfattande mätningarna lagt en fast empirisk grund för
fortsatta studier. Röntgenforskningens första kapitel kan betraktas som
fullbordat, men nya problem ha angripits.
Nobelpristagaren i fysik prof. M. Siegbahn, Uppsala, lämnade
1926 meddelande om en ny, mycket betydelsefull upptäckt vid
Uppsala röntgenspektroskopiska laboratorium. Vid precisionsmätningar
av X-strålarnas brytning, påvisad i Uppsala, har konstaterats en
oerhört plötslig och skarp ändring i våglängden genom s. k. anomal
dispersion. Effekten förklaras som ett slags resonans och är av största
vikt för tolkningen av strålningens mekanism. Härmed har öppnats
en ny väg, som synes ägnad att föra fram till förståelsen av ett av
atomfysikens mest aktuella problem — problemet om elektronernas
fördelning inom atomen.
Patentverket har 1926, liksom förut alla hörda intresserade
myndigheter, bland dem medicinalstyrelsen och kommerskollegium,
behjärtat den av ett flertal svenska läkare gjorda framställningen att
vissa svenska patent för röntgenrör med stöd av 17 par. i
patentförordningen upplåtas till allmänhetens fria begagnande. Det återstår
nu endast för regeringen att fatta beslut i denna fråga, som inom
medicinska kretsar betraktas som mycket betydelsefull.
Det är enastående viktigt för den svenska läkarvetenskapen att få
pröva och välja ut de rör som för olika fall äro de bästa, förklarar
professor Gösta Forssell, och det är endast en sådan generell rätt man
syftat till. Som det nu är disponerar man ej över andra rör än som
ha patenträtt. Det gäller här inte de gamla gasrören, utan ett
amerikanskt patent, det så kallade coolidgeröret, som i vissa fall
erbjuder en del företräden. Detta patent äges av en tysk koncern, och nu
har denna jämte en stor engelsk koncern för försäljning företagit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
