Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Några märkliga moderna byggnadstyper - Byggnadskonstens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 FÖRSTA DELEN. FRÅN JORDHÅLOR TII*L SKYSKRAPOR.
kolossala måtten liksom till så mycket annat amerikanskt,
men det finnes också andra orsaker. Ju mer rörelsen i en
storstad ökas, desto mer stiga hyrorna och tomtvärdena, vilket
givetvis inbjuder till bästa möjliga utnyttjande av den dyra
tomtarealen. Det är alltså ekonomien, som bjuder fastighetsägarna att
bygga på höjden. Men nödvändigt för att fylla efterfrågan på lokaler
torde det icke behöva vara i ett väl planlagt samhälle, och ett
lämpligt byggnadssätt är det absolut icke. Tvärtom är det onaturligt
och osunt. De nedre våningarna i en med skyskrapor bebyggd gata
liksom gatan själv få för litet dagsljus, och luftomsättningen blir
dålig. Under senare år har man sökt minska dessa olägenheter
genom att bygga skyskrapornas övre partier terassformigt med
våningarna successivt indragna, så att byggnaderna likna uppåt
trapp-formigt avsmalnande torn. Men sådana åtgärder äro otillräckliga,
det blir ändå icke nog ljus och luft i gatorna och byggnadernas
nedre delar. Effektivare är då att, såsom börjat projekteras, uppföra
skyskraporna som fristående tornhus med frisk luft och öppet
dagsljus runt omkring.
Det är som nämnt förnämligast i Amerikas största städer, som
sRyskrapebyggandet florerar, men tendens att öka byggnadshöjden
saknas icke heller annorstädes. Även Sverige har under de senaste
åren fått ett par representanter för denna hustyp, norra och södra
Kungstornen i Stockholm. Dessa båda 16-våningshus hava
emellertid ingalunda framtvingats av några missförhållanden, sådana
som de amerikanska, utan hava tillkommit för att skapa en
tilltalande och monumental stadsbild vid en av huvudstadens främsta gator.
BYGGNADSKONSTENS HISTORIA.
Som i inledningen nämnts, vet man icke, hur långt tillbaka i tiden
byggnadskonstens historia sträcker sig. Man vet endast, att den är
mycket, ja, kanske ända till tiotusentals år gammal. Icke heller
känner man med säkerhet, var på jorden byggnadsverksamheten först
utvecklat sig till konst. Forskningen tror sig emellertid kunna
fastslå, att konstens och däri inbegripet byggnadskonstens äldsta
hemvist är vissa delar av Asien och Egypten. För Asiens vidkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
