Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Ostasiatisk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 FÖRSTA DELEN. FRÅN JORDHÅLOR TII*L SKYSKRAPOR.
är emellertid framkommen ur andra betingelser och förutsättningar
än de, som äro till finnandes hos oss, och passar därför icke
utan urskiljning för våra förhållanden. Därmed vare dock ej sagt,
att den icke skulle vara av intresse för oss, eller att vi icke skulle ha
något att lära av densamma. Tvärtom är den utomordentligt
intressant och kan därför, även om den är av jämförelsevis ringa betydelse
för den europeiska byggnadskonsten, icke förbigås med tystnad.
Av de ostasiatiska folken äro kineser och japaner utan
jämförelse viktigast. Någon enligt västerländsk uppfattning
monumental arkitektur har Kina knappast
att framvisa. Det var huvudsakligen
praktiska syften, som föranledde större
byggnadsverk. Det äldsta och största av
sådana är den världsbekanta s. k.
kinesiska muren, som uppfördes till skydd
mot mongolerna under fjärde århundradet
f. Kr. Detta fästningsverk har högst
imponerande dimensioner. Längden
uppgives vara 540 mil, höjden varierar mellan
7 och 10 meter, och tjockleken är på de
smalaste ställena 3,5 meter. Muren
består egentligen av tvenne, på vissa
sträckor tre, parallella tegelmurar på en
gemensam grund av huggen natursten. På
bestämda, mellanrum finnas portar,
försvarade av bastioner och torn. Dessa
senares antal lär vara 24,000. Där muren går fram över vattendrag,
uppbäres den av murade valv av ända till 16 meters spännvidd. Även
portarna i muren äro välvda. Detta enorma byggnadsverk, som
ifråga om materialmassornas kvantitet kan tävla med eller till och
med överträffar Egyptens pyramider, och som dragit oerhörda
kostnader och mödor, har dock knappast varit av större värde för landets
försvar.
Frånsett dylika för försvarsändamål tillkomna väg- och
vattenbyggnadsarbeten, äro de kinesiska byggnaderna jämförelsevis små
trä- och korsvirkeshus. Där stenhus förekomma, bära de tydlig
prägel av den för landet ursprungliga träarkitekturen. Husets
förnämsta prydnad är taket med sina tältliknande former och
långt utskjutande och svängda hörnsparrar, ofta utbildade till
drak-ornament. Hus med flera våningar, vilka dock icke äro vanliga, göra
Fig. 37. Kinesiska pagoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
