Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Grekisk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 FÖRSTA DELEN. FRÅN JORDHÅLOR TII*L SKYSKRAPOR.
Byggnadskonsten har i Grekland som annorstädes påverkats av
de politiska och kulturella förhållandena i landet. Under vissa
perioder har tempelbyggandet varit förhärskande, under andra
däremot hava templen fått stå tillbaka för palats, monument och andra
profanbyggnader. Det kan här icke komma ifråga att ingående
redogöra för den grekiska arkitekturens ståndpunkt under dess olika
skeden, utan det må vara nog att nämna några representativa
exempel från de tre stora perioderna.
Den första perioden, som räknas infalla från omkring
600 till 470 f. Kr., utmärker sig för övervägande dorisk formgivning.
Det vackraste
minnesmärket från
denna tid är det
förut omnämnda
Poseidontemplet
vid Paestum, 10
mil söder om
Neapel. Templet som
är uppfört till
havsguden
Posei-dons ära, ligger på
en vidsträckt slätt
nära havet.
Byggnadens inre delas
av två pelarrader
i trenne skepp, av vilka sidoskeppen hade två våningar.
Andra perioden, från perserkrigens slut till det
macedo-niska väldet, 470—338, är den grekiska byggnadskonstens
storhetstid. Det var den store Perikles tidevarv, då Grekland efter
den för landet lyckliga utgången av perserkrigen uppnådde
höjdpunkten av politiskt, materiellt och kulturellt välstånd. Vid
återuppbyggandet av Atén, som delvis förstörts av perserna, tillkommo
många av Greklands mest berömda byggnadsverk.
På och omkring Akropolis, en mindre bergsplatå,
uppfördes det ena byggnadsverket skönare än det andra. Vid bergets fot
ligger det doriska Tesevstemplet. I närheten av detta ledde en
monumental trappuppgång, Propyléerna, omgiven av doriska och joniska
pelare, upp till Akropolis. Mitt för trappan reste sig Pallas Atenes
jättestora bronsstod, och vid sidan om trappan på ett utsprång över
bråddjupet låg ett litet joniskt tempel, helgat åt segergudinnan Nike
Apteros. Längre upp på platån reser sig det förut omnämnda även-
Fig. 44. Paseidontemplet i Pæstum, en grekisk koloni
i Italien. Dorisk stil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
