Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Gammalkristen och bysantisk byggnadskonst - Muhammedansk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUHAMMEDANSK BYGGNADSKONST
71
32 meters diameter och en höjd av 53 meter. Byggnadsmaterialet är
visserligen endast tegel, men kyrkans inre var utsmyckat med
öster-ländk prakt och med användande av marmor, mosaik, guld och andra
metaller. Sedan Konstantinopel på 1400-talet blivit turkarnas
huvudstad, förvandlades kyrkan
till en muhammedansk
moské, varvid det mesta av den
dyrbara dekoreringen
överkalkades.
Muhammedansk bygg?
nadskonst.
Medan kyrkan och dess
utsmyckning var det
främsta föremålet för den
gammalkristna byggnadskonsten,
var förhållandet ett annat
beträffande den
muhammedanska arkitekturen. För Islams
dyrkare var helgedomen
mera uteslutande avsedd för bön än för ceremonier och fick därför en
enklare utformning, såväl ut- som invändigt. Den muhammedanska
Fig. 66. Interiör av Sofiakyrkan i
Konstantinopel, en centralkyrka i bysantinsk stil,
uppförd under 500-talet, pà 1400-talet
förvandlad till muhammedansk moské.
Fig. 67. Moriska detaljer: båganordning, pelare med stalaktiter, köl- och
hästskobåge,.
byggnadskonsten var emellertid icke fullt självständig utan röjer
inflytande från såväl bysantinskt som österländskt håll.
Moskén är till sina grunddrag en centralkyrka, särskilt
utmärkande sig för sina smala torn eller minareter. Framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
