- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten /
90

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Gotisk byggnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90 FÖRSTA DELEN. FRÅN JORDHÅLOR TII*L SKYSKRAPOR.

form än halvcirkeln. Man var alltså icke, vilket man tidigare kanske
trott, bunden av denna. Liksom man kunde slå tryckta bågar,
kunde man även utföra överhöjda och spetsiga. Detta innebar ett
utomordentligt viktigt framsteg. Medan en muröppning kan överbyggas
endast med en enda halvkretsbåge, kunna hur många spetsbågar som
helst komma till användning för ändamålet. Spetsbågen medger
vidare olika höjdlägen för uppslagspunkterna, varigenom
oregelbundna rum kunna övervälvas. Den kvadratiska grundformen kunde

alltså frångås, och man kunde utbilda
sidoskeppen med samma antal kryssvalv som det
bredare mittskeppet. Den sålunda
utvecklade tekniken medförde i sin tur djärvare
konstruktioner med större spännvidder och
höjder. Belastningarna lokaliserades genom
valvstrålarna till dessas upplagspunkter.
Detta nödvändiggjorde anbringandet av
strävpelare som stöd för
sidoskeppens ytterväggar. Vid kyrkor med upphöjt
mittskepp slog man strävbågar,
stundom flera över varandra, över sidoskeppens
tak mellan strävpelarna och mittskeppets
övre murpartier för att säkra dessa mot
kull-st jälpning genom det koncentrerade trycket
av valvstrålarna. Mellan den bärande och
stödjande kraftiga stommen kunde väggarna utföras tunnare och
genombrytas av större och flera fönster- och dörröppningar.

Kyrkornas planform blev i stort sett den romanska traditionen
trogen. Dock märker man även i detta avseende en strävan att
uttänja dimensionerna. En större gotisk kyrka består vanligen av
ett tre- eller femskeppigt långhus och ett en- eller treskeppigt
tvärhus. Korapsiden erhåller kantig i stället för rund form, och till
denna månghörning ansluter sig eventuellt förekommande
koromgång och kapellkrans. Kryptor bliva alltmera ovanliga. Om den
nya stilen icke påfallande gör sig gällande i plananordningen, märkes
den så mycket mera i höjdriktningen. De gotiska byggnadsverken
göra sålunda med sina spetsbågar, de höga smala fönsterna,
strävpelarna, den väldiga höjden och utbildningen i övrigt intryck av en
genomgående strävan mot höjden. Även tornen äro mera vertikalt
betonade än i andra stilar. Västfasaden prydes oftast av ett eller
två torn av imponerande mått. Deras grundplan är fyrkantig, men
de övergå ofta högre upp till åttkantig form för att avslutas med en

Fig. 85. Plan av gotisk
kyrka (Kölnerdomen).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:15:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/6/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free