Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten / 118 (1926) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Den moderna arkitekturen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämna några exempel på tidens arkitektur. De flesta länder hava
att i förhållande till tidigare perioder uppvisa en oerhört kraftig
utveckling på byggnadsverksamhetens som andra områden. Men
byggnadsverken kännetecknas som nämnt icke av någon genomgående
för tiden karakteristisk stil, än den ena, än den andra av tidigare
epokers arkitektur får tjäna som förebild för nutidens. Trots denna
brist på självständighet och konsekvens hava en mängd storartade
och monumentala byggnadsverk skapats, vilka för eftervärlden skola
bära vittnesbörd om den urgamla byggnadskonstens ståndpunkt
under den moderna teknikens tidevarv.

Fig. 118. Uppsala universitet.

Som värdiga prov på den yngre byggnadskonsten i Tyskland,
dock med tydlig anknytning till klassicismen, märkas först och
främst de arkitektoniska mästerverken i München, av vilka nämnas
triumfbågen Propyléerna, upprest till minne av grekernas
frihetskamp, muséerna Pinakoteket, Glypoteket och Ruhmeshalle, vidare
det Partenonliknande
nationalmonumentet Valhalla utanför
Regensburg. Samtliga de
nämnda byggnaderna äro den
framstående arkitekten Klenzes verk
och tillkomna genom den
konstälskande konung Ludvig I:s av
Bajern medverkan. I en med
italiensk renässans besläktad
stil äro bl. a. hovteatern och
muséet i Dresden samt
riksrättsbyggnaden i Leipzig
uppförda. Det nya kejsardömet framkallade behovet av officiella
byggnader av varjehanda slag, bland vilka märkas nya riksdagshuset i
Berlin, en i pompös renässansstil uppförd byggnad, om vilkens
skönhet meningarna äro mycket delade. Kejsar Wilhelm II lär ha
betecknat den som höjdpunkten av smaklöshet. Andra monumentala
byggnader från denna tid i den tyska huvudstaden äro det till
Ruhmeshalle ombyggda tyghuset samt Börsen. Bland kyrkor märkas
den i högrenässans uppförda domen i Berlin, den förnämsta av
stadens till ett hundratal uppgående tempel.

I Österrike, särskilt i Wien, finnas en mängd storslagna
byggnadsverk från senaste århundradet. De förnämsta ligga utmed
Ringstrasse, denna en av de ståtligaste gator, någon stad kan
uppvisa, anlagd på platsen för de fästningsvallar, som en gång omslöto
den gamla delen av staden. Här ligga Börsen och universitetet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>