Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Städernas uppkomst och stadsplanens historiska utveckling - Olika stadsplanesystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA STADSPLANESYSTEM
215
gator, diagonalgator, förena skärningspunkterna mellan de
nyssnämnda gatorna. Förutom dessa huvudgator talar man om bi- och
bostadsgator, vilka ytterligare sönderdela de genom huvudgatunätet
uppkomna stadsdelarna.
Olika stadsplanesystem.
Emellertid hava flera olika system för gatunätets anordnande
vuxit fram, beroende på att det är så många olika faktorer, som spela
in vid stadsbyggandet. Sålunda bör man vid placering av nätet se
till, att det finns organiskt samband mellan detsamma och
eventuella järnvägar och vattendrag. Ävensom får man tänka på att ej
för stora stigningar förekomma. En annan viktig sak är även att
sörja för, att det finnes byggnadsplatser för offentliga byggnader,
rum för öppna platser och parker, samt att planteringar och
förgårdar ordnas i gatorna, så att innevånarna kunna få ljus och luft
samt även skönhetsintryck genom blomster och "grönt".
Vid utbildandet
av gatunätet kan
sålunda särskiljas
följande system.
Det
rätvinkliga eller
schack-brädartade,
i vilket som namnet
antyder, gatorna
skära varandra
vinkelrätt. Kvarteren äro
här synnerligen väl
lämpade för
uppdelning i tomter, men
ur
samfärdselsynpunkt blir gatunätet
ej så tilltalande, ty det innebär, att man på omvägar når från en
punkt i en gata till en punkt i en annan. Stadsbilden blir även rätt
enformig, men den ägnar sig väl för städer i långsträckta dalar och
lanttungor.
Diagonalsystemet är en kombination med det
föregående på Set sätt, ätt man utlägger diagonalgator såsom förbindelseled
mellan samfärdselns huvudpunkter. Av de fyrkantiga kvarteren
Fig. 8. Köln, del av stadsplan på ömse sidor om en
"ring"-gata, visande å ena sidan tplan av den gamla
staden och å den andra iplan för nyare delen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
