Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Nutida gatubyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 TREDJE DEL. STORSTÄDERNAS TILLK. O. DERAS TEKN. UTRUSTN.
tresserade av att få goda gator samt att få valuta för sina pengar.
Helt naturligt har då gatutekniken under sådana omständigheter
utvecklats i hög grad, och de problem, som gatuteknikerna
sysselsätta sig med, äro ej endast att utföra gatubeläggningarna på bästa
sätt utan även att få det rätta materialet använt på rätt plats efter
det behov, som där förefinnes. Vi vilja då nu först redogöra för,
vilka slag av gatubeläggningar, som förefinnas i vår tid.
Vi hava i det föregående använt följande beteckningar på
desamma: makadam, stensättning, asfalt och trä; detta är en första
klassifisering, sedan finnes flera variationer, som vi så småningom
skola komma in på.
Makadamgator. Upphovsmannen till detta slag av
gatubeläggning var skotten Mac Adam, som omkring 1820 införde
densamma. Den utföres nu för tiden på så vis, att på den planerade
marken utlägges ett packlager av större skärvor, och detta utfylles
med sand, varpå 7/4" makadam pålägges till en tjocklek av 15 cm.
Härefter vältes det hela med vält av exempelvis 12 tons vikt, intill
att makadamen ligger fast, varpå grusning och vattning begynner
och därmed fortsättes, tills alla mellanrummen genom nedspolning
av grusen äro fulla, och välten ej lämnar spår efter sig i ytan, och
den önskade gatuformen uppnåtts, då det hela är färdigt.
Stensättning. Denna sönderfaller i tre slag: sättning
med storgatsten, engelsk stensättning och smågatsten.
Sättning med storgatsten tillgår på följande vis. Marken
ut-schaktas till 25 cm., varpå det ordnas en grusbädd, i vilken den 18
à 20 cm. höga stenen sättes 5 cm. över färdig höjd, varefter den
stötes ned i två omgångar, tills den kommit i sitt rätta läge. Stenens
dimensioner äro i övrigt c:a 12X20 cm. med koppytan behuggen.
Vid starkare trafik eller vid dålig undergrund gör man för
storgatsten en fast underbädd fullständigt lik en makadamgata. Skulle
det vålla svårigheter på grund av dåliga markförhållanden att
medelst vältning och vattning iordningsställa underlaget, gör man
detta av betong med en tjocklek av 15 à 80 cm På det så erhållna
underlaget sättes stenen i grus, varvid ej så hög stötning kan
ifrågakomma.
Den s. k. engelska stensättningen står detta sista förfarande
nära, i det att här även förutsättes ett betonglager att sätta stenen
på. Man gjuter nämligen först en betongkaka 20 cm. tjock i
blandning 1:3:5, varpå stenen sättes, antingen enbart i grus eller i en
blandning av cement och grus samt stötes, varefter fogarna fyllas
med cementvälling. Ibland användes i stället för denna senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
