Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Samfärdseln. Från bärstolen till automobilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BÄRSTOLEN TILL AUTOMOBILEN
255
vagnar tillätos ej trafikera gatorna utom de, som transporterade
material till offentliga byggnader, tempel och dylikt. Över huvud taget
var all vagntrafik under dagens 10 första timmar förbjuden. Det
trafikmedel som under dylika omständigheter användes av det
förmögnare folket, var bärstolar, av vilka det fanns dels sådana, i vilka
en eller 2 personer kunde sitta eller dylika, som tilläto innehavarna
att färdas liggande. Orsaken, till att förhållandena voro sådana, var
att söka i de trånga och besvärliga gatorna.
Samma fel vidhäftade under den
vidare utvecklingen alla städers gator
under åtskilliga århundraden, och då
därtill kom, att gatuläggningen långt fram
i tiden var sämre än i romerska städer,
var ej underligt, att bärstolen åter kom
till heders under ett tidigt skede av
medeltiden och sedan bibehöll sin ställning
som personbefordringsmedel inom
städerna ända in på 1800-talet. Detta sätt
att färdas förblev dock ej
allenarådan-de, ty vagnarna utvecklades även och
fingo en viss grad av komfort. I och med att städerna blevo större
krävdes ju vissa slag av åkdon för varutransport, och för
personbefordran började vagnar hyras ut. Så skedde i Paris 1640, där de
s. k. fiakrarna eller hyrvagnarna då kommo i bruk. De hade sitt
Fig. 58. Romersk; bärstol k
vilken man färdades liggande.
Fig. 59. Rysk åkardroska framför Eremitaget i Petrograd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
