- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 6. Byggnadskonsten /
293

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Grundvattenförekomst och dennas undersökning - ”Konstgjort” grundvatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"KONSTGJORT" GRUNDVATTEN

293

praktiskt taget blir konstant. Ändrar man nu storleken på den
konstant pumpade kvantiteten, visar det sig, att efter någon tid har
sjunkningen eller depressionen upphört, och en annan konstant
vattenyta erhållits. Denna depression är direkt proportionell mot den
pumpade kvantiteten, så att en depression på 2 m. ger dubbelt så
mycket, som om den varit 1 m. Undersöker man hur vattenytan
utanför brunnen ställer sig, skall man märka depressionens inverkan,
som karaktäriseras av,
att sänkningar av
vattenytan bildar liksom
en tratt omkring
brunnen. I en mot
ström-rinktningen vinkelrät
sektion som fig. 103
visar, synes sänkningen
av vattenytan vid
brunnen och utanför samt
den strömbredd, 2 R,som
brunnen tager i anspråk.

Vlil man taga en större del av grundvattenströmmen i anspråk,
får man placera flera brunnar, och har man för avsikt att taga allt,
vad den kan ge, böra avstånden mellan brunnarnan vara noll, med
andra ord, man måste anordna ett samlingsgalleri.

»Konstgjort» grundvatten.

Principen för "konstgjort" grundvatten är följande. Om man har
ett grundvattenförande lager, som, där det går i dagen, ej är lika
genomsläppligt för vatten som lagret i övrigt, kommer detsamma ej
att bli fullt utnyttjat. Gräver man då bort den övre delen på en viss
areal, tills man kommer ned till det goda gruslagret, så har man ju
genom denna utgrävning skapat en bassäng, upp till vilken man då
kan pumpa ytvatten från t. ex. en flod, varvid vattnet infiiltreras i
gruslagret, som, om det består av finkornig grus eller sand, samtidigt
tjänstgör som filter, i vilket slamm och dylikt avsätter sig, vilket tid
■efter annan bortskaffas. Om gruset är för grovt, bör en sandbädd
anordnas för att få filtreringen effektiv. Vattnet går sålunda ned i
■det grundvattenförande lagret och ökar upp vattenkvantiteten i
detsamma. Med kännedom om den ungefärliga hastigheten i ett
sådant lager, kan man så på lämpligt avstånd från filtret eller den na-

Fig. 102. Schematisk framställning av
vattenförande lager i en floddal samt anordning av
arterisk brunn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:15:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/6/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free