Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Städernas renhållning. Historik intill 1850-talet - Utvecklingen från 1850-talet till nuvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTVECKLINGEN FRÅN 1850-TÄLET TILL NUVARANDE TID 305
Beträffande offentliga avträdeshus var det en vanlig fordran, att
desamma skulle vara placerade vid vatten, så att orenligheten kunde
upptagas däri. Stockholm hade under dåtiden gott namn om sig att
hava goda sådana inrättningar.
All orenlighet från städerna forslades till för detta ändamål
avsedda upplags- och avstjälpningsplatser. Dessa lågo vanligen
utanför städerna vid träsk, sjö- eller havsstränder.
En del av "soporna" fingo ju användning i trädgårdarna eller till
jordbruket, men detta dock i mindre grad än man skulle tro, trots
avfallets höga gödselvärde. Detsamma innehöll nämligen ej i så hög
grad som nu massor av för gödsel olämpliga saker. Genom att man
hade kreatur och svin i gårdarna, kom ju spillningen från dem att
tillföras "soporna". Orsaken till, att desamma ej kommo till
synnerlig användning, var åkerbrukets låga ståndpunkt samt dåliga vägar,
vilket senare gjorde det svårt att forsla avfallet till på längre avstånd
belägna platser.
I och med att jordbruket sköttes bättre, och jorden i städernas
närhet alltmer uppodlades, blev det bättre avsättningsmöjligheter för
nyssnämnda produkter. Emellertid hämtade lantmännen mycket
oregelbundet, vilket gjorde, att åkerbrukets förbättrade villkor ej
nämnvärt åstadkom större snygghet i städerna.
Utvecklingen från 1850«talet till nuvarande tid.
I stort sett fortsatte renhållningsväsendet att stå på en primitiv
ståndpunkt i vårt land ända till mitten av 1800-talet, då en
uppryckning på detta område förmärktes. Sålunda startades i Stockholm år
1859 ett kommunalt renhållningsverk för latrinens bortskaffande.
Vidare utkommo en del kungliga förordningar angående
renhållningen i städerna. Största betydelsen härutinnan hade dock den för
rikets städer utfärdade hälsovårdsstadgan av den 25 sept. 1874,
kompletterad med den av år 1878. Härigenom fick man en fast hållpunkt
att hålla sig till, men de påbjudna förändringarna gin^o dock mycket
långsamt att genomföra.
Reformerna avsågo i första hand att få en ny ovdning till stånd
för latrinens bortskaffande. I stället för gropar infördes nu
flyttbara kärl, mestadels itusågade fotogen- och oljefat eller för
ändamålet gjorda trätunnor. Även förekommo skjutbara lådor och på
senare tid plåtkärl. Om detta i och för sig var ett bättre sakernas
tillstånd, så lämnade hämtningens regelbundenhet åtskilligt övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
