Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Alfabeten och språk i Österlanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 FÖRSTA DELEN. SKRIVTECKNENS UPPKOMST O. UTVECKLING
bitu "stor". Tecknet på sjätte raden kan därför läsas på två olika
sätt, dels som bitu och dels som gal. Att detta är en högst betänklig
olägenhet i ett skrivsystem, att ett och samma tecken kan beteckna
två i högsta grad olika ljudgrupper, kan vem som helst inse, och
svårigheten visar sig vara ännu större, när
man kastar en blick på första raden och
ser, att ett och samma tecken kan beteckna
fyra så väsentligt olika stavelser som: tar,
kud, sil, has. Det får därför anses att en
verklig vetenskaplig bragd utförts, då man
lärt sig tolka kilskriften. De, som haft
största förtjänsten av detta arbete, äro
dansken Münter, tysken Grotenfend och
engelsmannen Rawlinsonö.
Assyriska var diplomatspråket i hela
Främre Asien från c:a 2000 till bortåt 700
f. Kr.
Ett utmärkt exempel på det assyriska
språkets och den assyriska skriftens
betydelse som interasiatisk kommunikation
finna vi i en samling dokument och brev till
den egyptiske konungen Amenophis IV,
som man funnit i landsbyn Tell el-Amara i
Egypten och som datera sig från c:a år
1400 f. Kr. Alla dessa mer eller mindre
officiella dokument äro till största delen
skrivna på assyriska och de äro alla
skrivna med kilskrift. Under engelsmännen
Layards och Bothas stora utgrävningar i
Babylon och Ninive år 1850 och 1860 fann
man tusentals lertavlor med
kilskriftsinskriptioner, vilka beskrevo hela livet i det
gamla assyriska riket, så att vi fullständigt
ha reda på, huru det dagliga livet
gestaltade sig i Eufratdalen under det andra
årtusendet före Kristi födelse; och år 1901 fann
man den stora lagsamling, som konung Hamurapi (bibelns Amrafal)
lät utge år 2000 f. Kr.
Under loppet av 7:de och 8:de århundradet f. Kr. undanträngdes
-assyriskan av det andra stora semitiska språket arameiskan, och på
Alexander den stores tid (död 321 f. Kr.) talades det icke längre.
Fig. 15. Kilskriftstecken
såsom de gamla assyrierna
skrevo dem. Tusentals
lertavlor fullskrivna med
sådana tecken ha påträffats
vid de stora
utgrävningar-Tia i Ninive och Babylon
under förra århundradet.
Man skrev heliga
formler, kontrakt, räkningar
o. s. v. med dessa tecken.
Tack vare dessa tavlor äro
■vi i stånd att ta reda på,
hur människor levde och
tänkte i det gamla
Assyrien för 3— 4,000 år sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
