34 FÖRSTA DELEN. SKRIVTECKNENS UPPKOMST O. UTVECKLING ning i samhället: "talare", "gode", "skeppare", "smed", "bryde" (alltså ett slags "förvaltare") o. dyl. På en mängd stenar finna vi antydningar om det oförvägna vikingalivet. Aarhusstenen berättar, att den rests till minne om "Full, som dog österut på havet, då konungarna kämpade mot varandra". Sannolikt är det riktigt, när man anser, att det är slaget vid Svolder år 1000, som avses. Ströstenen i Skåne berättar om "Asser, som dog norrut på vikingafärd". Hedebystenen är rest av en krigare över en stridskamrat, "som föll, när hjältar sutto omkring (belägrade) Hedeby". Gå vi till Norge, finna vi på runstenen från Galteland Knut den stores krigståg till England 1029 omnämnt. Stenen är rest över "Bior, som stupade i Godvins följe, när Knut drog till England". I motsats till dessa minnen om krig finnas också stenar, vilkas inskrifter åsyfta lugna och fridfulla förhållanden i landet. Ganska ofta nämnas "Bryder", "Landhyrder" (alltså "förvaltare") och andra lantmän. Krage-holmsstenen är rest av en kvinna till minne om hennes man, vilken karakteriseras med orden: "Han var den bäste bland bönder och den frikostigaste med mat". Här kan även anföras det ordspråksartade slutet på den jylländska Söndervingestenen: "Säll den, som plöjde och sådde ung. Det giver äring." Blott relativt sällan ha minnesstenar rests över kvinnor. Ett undantag bildar likväl t. ex. den lilla Jellingestenen, som Gorm reste över "sin hustru Tyra, Danmarks Bod", samt Rimsöstenen (Jylland), vilken bär följande vackra inskrift: "Töre, Enraades broder, reste denna sten över sin moder och sin syster, (tvenne) goda kvinnor. Döden är den största olyckan för sonen." De allra flesta av de personer, som omnämnas på runstenarna, äro oss obekanta. Blott några få stenar berätta om historiska personer. Mest berömda av dessa "historiska" stenar äro de båda Jellingeste-narna med de kända inskrifterna. Sönder Vissing-stenen (Jylland) är rest av Harald Blåtands hustru över hennes moder. Av inskriften erfara vi, att konung Harald har varit gift med den slaviske Fig. 27. Rökelsekärl från Hesselager i Danmark från tiden omkring 1300.