Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Sättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄTTNINGEN
139
genom att matrisstången rör sig fram och åter, beroende på till vilket
av de olika magasinen, som matriserna skola fördelas, vilken
fördelning i sin tur bestämmes av signaturen i matriserna.
Beträffande de båda systemen kan sägas, att bådadera ha sina
fördelar och nackdelar. Satser från de typgjutande maskinerna äro
lättare att ändra och korrigera än vid radgjutning, då varje fel i en rad
medför en omsättning och omgjutning av hela raden. Sats med lösa
typer användes också ofta vid sättning av lexikon, tabeller och
dylikt. Vid behov
kunna de
perforerade gjutma-nuskripten tagas fram och
avgjutas för ny
upplaga.
Emellertid äro
satser med lösa
typer lättare
offer för den
onda fé, som
ställer till svibel.
På
tidnings-sätterier med
arbetets
fordran på stor
snabbhet i
utförandet äro
sätt-maskinerna så
gott som
oumbärliga. Vår
tids stora
produktion av bokarbeten ställer också krav på stor
produktionskapacitet, varför sättmaskinen vunnit insteg på de flesta boktryckerier.
Det arbete läsaren har framför sig just nu är satt på
Intertype-maskin med radgjutning.
Gäller det att ha en sats stående en längre tid, för en eventuell
nytryckning till exempel, förorsakar maskinsatsen inte stilbrist eller
ränteförlust på stilar, som stå obrukade. Med stor snabbhet sätter
den vane maskinsättaren upp den erforderliga satsen, och denna kan
sedan stå utan att förorsaka annan förlust än ränteförlusten på den
relativt billiga stilmassan, vilken sätterierna efter satsens slutliga
Fig. 34. Intertypesättmaskin för komplicerad sats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
