Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Korrektur och korrigering - Ombrytning. — Utskjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 ANDRA DELEN. TRYCKKONSTEN FRAM TILL ROTATIONSPRESSEN
nåder påtaga sig att verkställa rättelser i korrektur mot
manuskriptet. Därför skall ett för sättning avsett manuskript alltid vara —
helst maskinskrivet — mycket noggrant genomläst, ändrat och
justerat innan det lämnas till sättning. Det är högst ekonomiskt och
tidsbesparande.
Korrekturförsändelser i korsband postbehandlas efter samma låga
taxa som trycksaker, även när rättelser och tillägg ditskrivits och
manuskript är bifogat.
Ombrytning. — Utskjutning.
När en sats är korrigerad efter korrekturet skall den ombrytas,
det vill säga i önskat format placeras i formen, den järnram, i vilken
satsen befinner sig i pressen vid tryckningen. Är sidan avsedd att
delas i spalter ombrytes satsen i spalter. Är satsen ämnad att
tryckas i sidor ombrytes den i sidor.
Formatet på tryckalstret bestämmes allt efter verkets karaktär
eller beskaffenhet i övrigt. De olika formaten oktav, kvart och folio
kunna växla ganska mycket. Stundom väljer man format efter det
papper, som är avsett att användas. Å andra sidan kan det hända att
man rättar papperet efter formatet på stilsatsen.
För att fylla upp mellan satsen och slutramen användes något som
på fackspråket kallas steg och regietter. Dessa kunna vara av järn
eller samma metall som stilen. Även trä användes såsom fyllnad i
tomrummen. Intill själva satsen lägges alltid ett fyllnadsföremål av
stilmetall. För att sidorna i en form, som omfattar flera sidor, skola
komma i riktig ställning på papperet måste man taga noga reda på
avstånden mellan sidorna. Härvid tillgår man så att ett ark av
upplagan falsas till rätta dimensioner. Därefter vikes arket upp och med
ledning av papperets sidor kan man lätt bestämma sidoavstånden,
formatet. Ett sådant ark kallas också formatark.
I vanliga fall bestämmes trycksidans format till något av
oktavformatets varianter, t. ex. sådant som föreliggande arbetes format, då
det gäller ett bokarbete. Formatet ger väl avvägda proportioner
mellan sidornas höjd och bredd. Den försiktige formatväljaren har
alltid att hålla sig till en säker vägledare vid val av format, nämligen
gyllene snittets proportioner, vilka som bekant äro 5 :8. Det mera
kvadratiska kvartformatet användes mycket i kataloger och i
arbeten med övervägande bilder. Är sidans bredd större än dess höjd
kallas det tvärformat, även detta ofta använt för bildarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
