Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Tidningarnas uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDNINGARNAS UPPKOMST OCH UTVECKLING
179
hundratalet. Den första dagliga tidningen i England, The Daily
Courant, började utgivas 1702. I England låg marknaden särdeles
väl till för utgivande av tidsskrifter med ett blandat innehåll, och en
hel del sådana sågo också dagens ljus. De togos efter på många håll
på den europeiska kontinenten, inte minst i Tyskland. På grund av
den stränga yttre religionen kunde inga tidningar på länge utges om
söndagarna i England. Men utbredningen gjorde att pressen hade en
stor makt, och en politiker klagade 1738 över att tidningen mottages
med större vördnad än en
parlamentsakt.
Men så var det också
fart över den engelska
pressen på ett helt annat
sätt än över den på
kontinenten. Det dröjde ända
till år 1777 innan Paris
fick en daglig tidning. Den
hette Le Journal de Paris.
Inom den franska pressen
uppkom en ingrediens i
dagspressen, som kallades
följetong, en litterär
företeelse, som lancerades av
den franska tidningen
Journal des Debats år
1800.
Vi känna alla
följetongen i dess nuvarande form i
dagspressen. Vanligen
placeras denna ofta verkligt
kvalitativt goda litterära
läsning nedtill på någon av sidorna närmast slutet. Det är en
egendomlig tradition förknippad därmed. De franska tidningarna, som
först började med följetänger, voro i kvartformat, och när man skulle
utvidga dem med följetong tog man till formatet nedtill och
markerade med en streck skiljegränsen mellan följetongen och det övriga
innehållet. Denna nedre del kallades också "källaren" lika ofta som
"feuilleton".
Följetongen var inte av våra dagars helst "spännande" typ, utan
man kåserade i litterär form om litet av varje. Då det ofta hände att
myndigheten förbjödo tidningarna att syssla med politik blev följe-
Fig. 60. "N. D. A." år 1777.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
