Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Reklamuppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REKLAMUPPFINNINGAR
207
London kan den fås på kafé" o. s. v. Under de härjande pesterna och
andra farsoter följde en blomstring för kvacksalveriannonserna.
Första dagliga tidningen i New York, vilken utkom 1787, hade i
sitt första nummer summa 34 annonser. Redan 1725 hade i New
York börjats utgivas tidningen "Gazette", vilken åtnöjt ganska stort
anseende i affärsvärlden. På tal om amerikansk press kan nämnas,
att det är tidningen "Herald" i New York som — jämsides med
"Times" i London — har äran av att ha infört de små annonserna.
I Tyskland fanns redan 1763 en ganska annonsrik tidning
"Hamburger Relations-Courier", men det gick smått framåt med
annonsväsendet i Tyskland, som ju då var ett väsentligt åkerbruksidkande land
under det att England hade en blomstrande handel och industri.
An-nonsväsenet i Tyskland uppkom egentligen i intimt sammanhang med
en särskild typ av listor, "Intelligenzblätter". Det var mestadels i
det politiskt splittrade Tysklands många små huvudstäder det fanns
s. k. intelligenskontor, upplysningskontor, för staden och nejden
däromkring. På dess kontor voro utlagda listor över anbud och utbud,
hyreserbjudanden, arbetsförmedlingsupplysningar o. s. v. Längre
fram tryckte man dessa listor jämte en tillsats av litet nyheter, och
därmed var våra dagars tidning nästan färdig till sin typ.
Självfallet ha annonserna svällt ut i nyare tid till en mycket stor
del därav att man övergått till mera specialiserat arbete på alla
områden. Förr, då varje familj i stor utsträckning producerade det
mesta för sitt behov, var det givetvis sparsammare med annonserna om
"önskas sälja" och "önskas köpa". För att inte tala om de stora
specialindustrierna i modernare tid, vilka nu äro de kvantitativt
övervägande annonsörerna, antingen direkt eller indirekt. Och med forna
tiders kommunikationer och svagt utvecklade handelsväsen var ju
konkurrensen inte så påträngande.
Men det fanns också en annan sak, som lade hämsko på
annonseringen. Myndigheterna censurerade vissa tider annonseringen, och
sedan det visat sig att det kunde göras penningar på annonser och
staterna behövde kassatillskott, så pålades annonserna en skatt, och i
Preussen t. ex. monopoliserades annonserna för vissa tidningar. Det
skedde 1727. England kom efter i detta avseende, men där infördes
också en annonsskatt, som gav staten över 3 miljoner kronor pr år.
Allt eftersom dessa pålagor bortföllo — annonsskatten i England
1853 — blev det fri konkurrens om annonserna.
Upplysningsbyråernas listor fingo stryka på foten för den allt friare pressens
annonstillströmning. Växande välstånd födde behov av allt flera
konsumtionsartiklar och lyxvaror, och den uppväxande industrien sörjde för detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
