Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Biblioteksteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allbekant är ju, att den s. k. lättare förströelselitteraturen, boken som
ej har något litterärt eller annat värde, är den mest efterfrågade. För
den otränade läsaren bereder det ingen större svårighet att tränga
igenom den; han kan på kort tid ”sluka den” och skaffa sig en behaglig
underhållning, medan läsningen av en litterärt värdefullare bok
kräver litet större tankearbete och därför ofta blir tröttsam. Men den
mera vane läsaren upptäcker snart den bättre litteraturens
skönhetsvärden och lämnar dussinromanen åt sitt värde. Härvidlag kan
bibliotekspersonalen ofta vara kunderna till stort gagn, när dessa be att
få en god bok rekommenderad. Men naturligtvis måste råden ges
mycket taktfullt. Det duger ej att skära alla människor över en kam,
det fordras tvärtom, att bibliotekarien är en god psykolog i sin
egenskap av allmänhetens litteräre rådgivare.
Bibliotekens samlingar av uppslagsböcker (även kallade hand-
eller referensböcker) äro i allmänhet mycket otillräckliga, då de
tillgängliga medlen för bokinköp i allmänhet anses i första hand böra
användas för komplettering av utlåningsböcker. Men på senare tid har
det blivit mer och mer klart för bibliotekspersonalen, att en god och
tillräckligt stor samling av handböcker är oundgängligen nödvändig.
Så gott som all litteratur, som finnes i våra folkbibliotek, är
skriven på svenska, vare sig i original eller översättning. På sina håll
har man dock vid större bibliotek anskaffat en del böcker på norska
eller danska, här och var även på tyska och engelska. Detta har
emellertid enligt bibliotekariernas mening i allmänhet ej slagit väl ut, och
det är en vanlig erfarenhet, att även läsare, som äro rätt
hemmastadda på det främmande tungomålet, av pur bekvämlighet föredraga
att läsa en stundom mindervärdig svensk översättning.
Två slags kataloger bruka användas, om man hastigt skall kunna
orientera sig i ett bibliotek: den alfabetiska författar- och
titelkatalogen och den systematiska katalogen. Bägge äro numera vanligen
s. k. kortkataloger, d. v. s. varje arbete och hänvisning är förtecknat
på ett särskilt kort av en viss storlek och dessa inordnade i små
enkom för ändamålet avsedda lådor, i vilka ständigt efter behov nya
kort kunna läggas in och gamla tagas ut.
Den förra är ordnad i en enda alfabetisk serie, där man alltså icke
blott med största lätthet får tag i varje författare, som finns
företrädd i boksamlingen, utan även i skönlitterära arbeten, vars
författare man inte kommer ihåg. Söker man t. ex. en bok, som heter
”Karolinerna”, finner man ett katalogkort, som hänvisar till Verner v.
Heidenstam. Den systematiska katalogen kommer däremot till
användning, om man vill ha reda på, vad biblioteket har för litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
