Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Tal-, skriv-, räkne- och dylika maskiner - Penning- och varutekniska uppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 308 TREDJE DELEN. TAL-, SKRIV-, RÄKNE- O. DYL. MASKINER
särskilda avtal bruka de yrkeskunniga spekulanterna försäkra sig om
att mot en viss premie få upphäva avtalet eller uppskjuta affärens
fullföljande. Utjämningarna av skillnaderna vid terminsaffärer,
kompensationen och differensregleringen, sker stundom genom tredje
man, en likvidationskassa, stundom ett aktiebolag, som inriktas på
denna funktion. Ett sådant organ kallas även clearing-house.
På tal om börsaffärer torde det också nämnas några rader i
förbigående om vad en corner är. Då och då talar ju telegrafen om för
dagspressen att det skakar i någon utlandsbörs på grund av corner.
Vi taga ett exempel. Utom sina terminsköp förvärva sig
haussespe-kulanter i hemlighet vad marknaden har av disponibel vara eller
åtminstone så mycket därav att de vid leveransterminens inträdande
ha fullständig makt över dem, som gjort baissespekulationer. Då
någon uppköper effektiv, redan i marknaden befintlig, vara i den
omfattning att marknaden behärskas, brukar man säga att en ring
bildats.
De stora importplatserna i västra Europa samt Englands och
Amerikas handelscentra hysa naturligtvis de förnämsta börserna. I
Sverige finnas börser i Stockholm, Göteborg m. fi. städer, men en del av
dessa byggnader användas nu inte för sitt ursprungliga ändamål.
Telefonens utbredning och bankernas övertagande av allt flera av
affärslivets funktioner har medfört en tillbakagång för börslivet i vårt
land. Fordom kom man tillsamman och höll börs på Stockholms
Stortorg, och en allmän rådstuga i staden beslöt att låta uppföra en
byggnad för börsaffärer vid Järntorget, men detta beslut realiserades
aldrig. Rådstugobeslutet från 1661 hade emellertid gett frågan en
stöt framåt, och på 1720-talet framfördes en del förslag om att
bygga en börs- och .rådhusbyggnad i Stockholm. Börsbyggnadsarbetet
börjades först 1768 sedan ständerna — riksdagen — 1756 lämnat
tillstånd till att börsavgift togs för varor, som fördes in eller ut till eller
från staden. Börsbyggnaden ligger vid Stortorget, utförd efter
ritningar av E. Palmstedt.
I Göteborg uppfördes 1849 en stor vacker börsbyggnad, vilken
dock numera icke användes till speciella börsaffärer. Byggnaden,
som har entréfasad utåt stadens centralplats, Gustav Adolfs torg
inrymmer bl. a. en vid solenna högtider använd festvåning och
stadsfullmäktiges sammanträdeslokal.
Nestorn bland börserna i Norden är Köpenhamns ståtliga
börsbyggnad. Den initiativrike Kristian IV önskade ju gärna se
Köpenhamn som Nordens handelscentrum, och han byggde därför det ännu
befintliga vackra provet på en byggnadsstil, som kallas Kristian IV :s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
