- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 8. Olika industrier /
18

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Träförädlingsindustrien - Sågverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

FÖRSTA DELEN. TRÄFÖRÄDLINGivINDUSTRIEN

och vid våra nordligaste verk har man t. o. m. byggt särskilda
varm-vattenbassänger.

Uppfordringen till sågverksmaskinerna tillgick förr på så sätt,
att 5 à 6 stockar sammanbundos med en kätting, vilken fasthakades
vid en ändlös kätting, som drog upp stockarna till arbetsplatsen.
Varje dylik anordningen kunde mata 2 à 3 ramsågar med timmer.
Numera brukas automatiskt arbetande uppfordringsverk för varje
ram eller rampar. Uppfordringsverket griper stockarna en och en i
sänder och för dem upp till banans slutpunkt. Uppkommen hit, stöter
stocken till en plåt, som åstadkommer drivremmens överförande till
en nollskiva, och uppfordringsverket stannar. När stocken borttages,
åstadkommer en motvikt, att plåten återtager sin plats, och
maskineriet sätter på nytt igång.

Från ramsågen går det sågade virket till kantverket, där kanterna
jämnskäras. Härifrån bär det vidare å maskindrivna rullar till
kap-bänken för avskärning av sådana ändar, där sågklingorna ej gått
fram. Härefter sorteras virket efter dimensioner och kvalitet och
föres å vagnar ut till brädgården för lagring och torkning.

Det uppstår givetvis en hel del avfallsprodukter vid sågningen
såsom bakar, ribb och dylikt. Detta utsågas i klyvsågar, smärre
kantverk och justerverk och tillvaratages för allehanda ändamål såsom till
lådbräder, kvastkäppar m. m. Det, som icke kan användas till annat,
går till kolgården för kolning eller hackas sönder för tillverkning av
sulfatmassa. Sågspånen användes till bränsle vid
ångpanneanläggningar.

Brädgården är sågverkets lagrings- och torkningsplats för det
sågade virket. Den bör ligga på brandfritt avstånd från verket och
hava luftigt läge, vilket i hög grad underlättar torkningen. Bräderna
forslas ut till brädgården, ofta med tillhjälp av elektriska lokomotiv,
och genom området går ett vittgrenat nät av järnvägsspår. Virket
upplägges i stabbar eller staplar, och avlastningen från vagnarna sker
på rullbanor eller med elektriska kranar.

I en god brädgård torkar virket sommartid på 3 à 4 veckor, under
vinter och höst drager torkningen avsevärt längre tid. Genom att
låta virket några dagar ligga i särskilda torkugnar kan man påskynda
torkningen. Under ogynnsam väderlek eller om virket är illa staplat,
så att luften icke får fritt spelrum genom staplarna, kunna bräderna
angripas av blåytesvampen, som gör ytan blågrön och nedsätter
värdet på virket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:01:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/8/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free