Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Träförädlingsindustrien - Tändstickstillverkning - Korktillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 FÖRSTA DELEN. TRÄFÖRÄDLINGivINDUSTRIEN
mer än annorstädes ersatts av maskinella anordningar, och den har
därför också erbjudit ett vidsträckt verksamhetsfält för uppfinnare
och konstruktörer. En mångfald sinnrika maskiner finnas, bl. a. den av
ingeniör A. Lagerman konstruerade "komplettmaskinen", i vilken
tändsticksämnena instoppas i den ena ändan, och färdiga packade
tändsticksaskar utkomma i den andra. Dessa maskiner tillverkas på de
svenska tändsticksfabrikernas egna verkstäder, och tack vare dessa
torde tillverkningen av tändstickor i flera avseende ske efter
förbättrade metoder än vad ovan angivits. Dessa specialmaskiner hålla
emellertid de svenska fabrikerna såsom fabrikshemliga.
Tändstickstillverkningen har blivit en världsindustri av mäktiga
dimensioner, där Sverige intar främsta platsen. Det är ju att
hoppas, att denna för Sverige så viktiga och hedrande industri allt
fortfarande skall utvecklas och utvidgas, om man också icke kan blunda
för det förhållandet, att det moderna samhällslivet med elektrisk
belysning och kanske även elektriska spisar, cigarrtändare m. m. är
mindre beroende av tändstickor nu än för något 20-tal år tillbaka.
Korktillverkning.
Korktillverkningen är så pass närbesläktad med
träförädlingsindustrien, att densamma lämpligen med några ord bör beröras i denna
avdelning. Kork tillverkas för en mångfald ändamål såsom till
sim-och livräddningsbälten, flöten, hattremmar, skosulor, korkmattor
m. m., men sin viktigaste och största användning har den såsom
butelj kork. I synnerhet i Sverige är förbrukningen av butelj kork
mycket stor, vilket dock icke behöver vara ett kriterium på, att svenskarna
dricka mera än andra, utan torde hava sin förklaring däruti, att
bryggeriprodukter hos oss mera än i andra länder distribueras i buteljerad
form.
Råmaterialet till butelj korken hämtas från korkeken, som växer i
södra Europa och i Algeriet, där de största korkekskogarna
förekomma. När korkeken nått en ålder av 20—30 år, skalas stammen, och
sedan skalningen med 3—4 års mellanrum förnyats tre gånger, blir
den återväxande barken användbar. Barken utskäres med tillhjälp
av en vass yxa i rektangulära, kupiga skivor, vilka kokas och prässas,
så att de bliva flata samt därefter torkas och befrias från den yttre
skorpan, som är sprickig och oanvändbar. Korkeken når en ålder av
omkring 150 år, och korkbarken skördas vanligen vart 7:de—8:de år.
Den färdigbehandlade korkbarken föres i marknaden i balar om
c:a 60 kg. och sorteras allt efter tätheten i fyra olika finhetsgrader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
