Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Textilindustrien - Inledning. Råmaterial - Ull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ULL
57
de annonserande affärsmännen gåvo beträffande dess
hälsobringande egenskaper, torde vara ganska tvivelaktigt.
Ofta använder man beteckningen ull för det från de nu nämnda
djuren härstammande textilmaterialet, men om vi skola vara riktigt
noggranna med terminologin, så böra vi spara denna benämning för
den egentliga fårullen och kalla de hittills omtalade sorterna för hår.
Till sitt bildningssätt ävensom i kemiskt avseende äro hår och ull
samma sak, men i den mikroskopiska finstrukturen skilja de sig
ganska mycket, vilket även gör sig gällande i deras olika sätt att
förhålla sig under de bearbetningar, som komma i fråga.
Hår — och alltså även ull — består till sin huvudmassa av ett
hornämne, kreatin. Den procentiska sammansättningen av detta
ämne är i avrundade siffror följande:
Kol ....................................50 %
Väte ..................................8 „
Syre ..................................22 „
Kväve ................................16 „
Svavel ................................4 „
Som av tabellen framgår är sammansättningen ungefär
densamma som i horn, naglar och hudens ytligaste lager, vilket också giver
sig tillkänna i den för dessa ämnen lika och synnerligen
karakteristiska lukt, som utvecklas vid deras förbränning.
Om vi i mikroskopet betrakta en enskild ulltråd, så finna vi
redan vid ganska svag förstoring — till exempel ungefär trettio
gånger — att tråden i själva verket är
rörformig. Den inuti befintliga håligheten är,
åtminstone om håret icke är för gammalt, fylld
med vätska. Redan i denna förstoring se vi
även små märken, som vid närmare
undersökning i en starkare förstoring av omkring
hundra à tvåhundra gånger visar sig bestå av små
fjäll, vilka i en taktegelformig anordning
bilda hela hårets yta.
Dessa fjällformiga bildningar hava en
mycket stor betydelse i det att de i hög grad underlätta de enskilda
hårens sammanfiltrande med varandra. I samma riktning verkar
även hårets krusighet. På grund härav är det lätt förståeligt, att
fårets ull vid avklippandet bildar en alltjämt sammanhängande mas-
Fig. 2. Förstorad bild
av ullhår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
