Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Textilindustrien - Inledning. Råmaterial - Lin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIN
77
även fröna hava sitt stora värde om än på helt annat sätt. Av dem
beredes till exempel linolja, som i sin egenskap av att vara en
torkande olja (sedan den kokats) fått en så oerhört vidsträckt användning
i måleriarbeten såväl som för en hel del andra ändamål. Även för
medicinska ändamål finna linfröna användning.
Då stänglarna börja att gulna uppdragas plantorna och samlade i
små buntar upphängas de på långa stänger för fullständig
uttorkning. När de torkat fullständigt släppa frökapslarna med ett mycket
karakteristiskt ljud fröna ifrån sig. Utskiljandet av fröna sker
genom tröskning, och sedan vidtager en hel serie operationer av såväl
kemisk som mekanisk art för att ur stänglarna utvinna den värdefulla
basten.
Efter tröskningen avlägsnas till äventyrs ännu medföljande
frökapslar på så sätt, att linbuntarna dragas genom kammar av järn.
Sedan gäller det frigöra basten från de vidhäftande övriga
växtbe-ståndsdelarna. Vidhäftningen åstadkommes genom en limsubstans,
pektos, och den närmaste operationen går ut på att utlösa denna.
Detta sker genom den så kallade rötningen eller rostningen, som
egentligen är en jäsningsprocess och som får handhavas med en viss
försiktighet, ty om jäsningsprocessen går för långt kan det hända,
att även sammanhanget mellan de olika cellerna, som uppbygga
linbastet, går förlorat och trådarna bliva kortare, varigenom de minska
i spinnbarhet.
Rötningen kan utföras på ett flertal olika sätt. Den kan till
exempel åstadkommas genom att linet utbredes på fälten, där det
utsättes för inverkan av regn och dagg omväxlande med sol och vind.
Genom denna daggrötning uppstår gynnsamma betingelser för
utvecklingen av den vid rötningen verksamma bakteriefloran. (Den
här i frågakommande bakterien torde vara Cacillus amylobacter.)
Ett annat sätt att åstadkomma rötningen är att nedlägga linet i
buntar i stillastående eller sakta rinnande vatten och lägga tunga
stenar på knipporna, så att de hålla sig under ytan. Så får linet
kvarligga i flera veckor. Detta tillvägagångssätt kallas kallvattenrötning.
På en del ställen använder man sig av en kombination av
daggrötning och kallvattenrötning. Så är till exempel förhållandet i
Belgien, där lin odlas i mycket stor utsträckning. Man börjar då med
kallvattenrötning och när linet börjar att avgiva en unken lukt,
tager man upp det och utbreder det på fälten som till vanlig
daggrötning.
Vid stördrift önskar man naturligtvis att avkorta den avsevärda
tid, som rötningen tager i anspråk så mycket som möjligt. Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
