Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Hantverk och storindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
TREDJE* DELEN. JÄRNINDUSTRIEN M. M.
mycket förbilligad, dels än mera oberoende av tid och plats. Även
maskinernas byggnad rönte inflytande härav, i det den väsentligen
kunde förenklas, då nu många vidlyftiga anordningar för
drivkraftens överförande till olika maskindelar kunde ersättas av en eller
flera elektriska motorer, placerade direkt på maskinen.
Det kanske största steget vid utvecklingen av speciellt
maskinerna för bearbetning av järn och stål togs vid sekelskiftet 1900 genom
uppfinningen av det så kallade snabbstålet. Detta innebar, att man
nu kunde framställa skärverktyg för järn- och metallbearbetning,
som uthärda en värme av upp till 600° Celsius, utan att deras
skärförmåga minskas. Härigenom kunde verktygsmaskinernas
hastighet mångdubblas, och sålunda även deras awerkningsförmåga. De
flesta svarv- och hyvelstål, fräsar och borrar etc. inom järnindustrien
äro numera av snabbstål.
Vi vilja i detta sammanhang nämna, att man med namnet
verktygsmaskiner menar sådana maskiner, som äro avsedda för
bearbetning av ett eller annat råmaterial. De äro sålunda en
underavdelning av vad vi kalla arbetsmaskiner, varmed man i vidsträckt
bemärkelse menar alla sådana mekaniska anordningar, som avses att
utföra ett visst slag av arbete. Så äro t. ex. lyftmaskiner, pumpar,
plogar, svarvar, nitmaskiner etc. alla arbetsmaskiner, men svarven
och nitmaskinen hänföras till underavdelningen verktygsmaskiner,
varmed vi i denna del uteslutande kommer att syssla, ehuruväl även
de enkla verktygen för metall-bearbetning komma att behandlas.
De alltmera stegrade fordringarna på arbetsmaskinernas
tillförlitlighet nödvändiggjorde större kontroll vid tillverkningen. Detta
ledde till uppkomsten av s. k. toleransverktyg. Det visade sig
nämligen omöjligt att med en tumstock och andra vanliga mätverktyg
erhålla tillräcklig överensstämmelse maskindelarna emellan. Ett
toleransverktyg är vanligen ett fast verktyg för uppmätning av en
enda dimension, t. ex. tjocklek eller längd, men verktyget anger två
varandra mycket närliggande mått, utgörande de gränser eller
toleranser, som äro tillåtna för avvikelserna. Längre fram kommer att
redogöras för ett slag av mätverktyg, som blivit kända över hela den
industriella världen, nämligen de Johanssonska precisionsmåtten.
Genom införande av alla nämnda hjälpmedel har produkternas
kvalitet kunnat betydligt förbättras och deras pris väsentligt
reducerats. Detta senare gäller i särskilt hög grad s. k. massartiklar,
vilka förbrukas i stora mängder och vilka tillverkas i
specialmaskiner med mycket stor kapacitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
