Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Bearbetning eller formgivning genom slag eller tryck - Handsmidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
TREDJE* DELEN. JÄRNINDUSTRIEN M. M.
2. Mörkröd hets, motsvarande c:a 800°, användes för hårt stål
(hög kolhalt).
3. Ljusröd hets, motsvarande c:a 900°. Vanlig smideshetta för
järn. Vid denna temperatur börjar glödskalbildningen.
4. Gul hets, motsvarande c:a 1,000°. Användes för mjukt järn.
5. Vit hets, motsvarande c :a 1,000°. Användes för mycket stora
formförändringar.
6. Gnistrande, vit hets eller s. k. svetshetta, användes för
smidesjärns svetsning. Vid denna temperatur är
glödskalbildningen mycket stark.
För upphettning av arbetsstycket användes dels ässjor dels ugnar.
Ässjorna kunna antingen vara fasta eller transportabla. I förra
fallet kallas de ofta smideshärdar och kunna antingen vara byggda
helt av järn eller ock murade. En transportabel ässja kallas ofta
fältässja. I ässjorna användes som bränsle i regel kol, och tillföres
alltid blästerluft för att åstadkomma livlig förbränning och sålunda
snabb upphettning av arbetstrycket. I den gamla smedja, som
visas i fig. 7, synes
hurusom bälgen för
blästerluften drives
av en hund i ett
tramphjul.
En modern
fältässja visas i fig. 8.
Blästerluften
åstad-kommes i en sådan
medelst en
centrifugalfläkt, som
antingen kan drivas med en
elektrisk motor eller
fottrampa. I fig. 9
visas en smideshärd helt av järn. Blästerluften tillföres genom en
rörledning från en eller annan blåsmaskin.
De kol, som användas i en smidesässja äro små nötkol, s. k.
smi-deskol, vilka äro så beskaffade, att de vid upphettningen sintra ihop
till hela kakor. De kallas därför även bakande kol. Svavelhalten bör
vara så låg som möjligt, ty svavlet angriper järnet och giver detta
en porig yta. Genom att kolen baka sig samman bildas liksom ett
tak över den inre glödande fyren, som då bättre håller värmen. Då
fyren skötes riktigt, är insidan av koltaket vitglödande, under det att
Fig. 7. Gammal smedja med blåsbälg, driven av en
hund i ett tramphjul.
(Efter "Encyclopédie méthodique".)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
