Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Bearbetning eller formgivning genom slag eller tryck - Maskinsmidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINSMIDNING
169
för att översänket alltid skall passa mot undersänket. Sänksmide
av en mångfald standard-saker såsom flänsar, skruvnycklar, knivblad
etc benämnes därför ofta hejarsmide.
Ånghammaren uppfanns
som nämnts i mitten av förra
århundradet. De
dessförinnan använda
skafthamrar-na, drivna av vattenkraft
såsom förut beskrivits, hade
stora olägenheter. Endast i
ett läge av hammarhuvudet
blev dess bana parallell med
städbanan och ju större
arbetsstycket var desto mindre
blev slagkraften, enär ju
arbetsstycket tog bort en del
av fallhöjden. Denna kunde
också endast ökas inom
mycket begränsat område.
Användningen av dessa
hammare var dessutom begränsad
till de platser, där
vattenkraft fanns tillgänglig.
Redan Watt hade på
1780-talet byggt ångdrivna
hammare, men han höll sig till
den vanliga
skafthammar-typen. Först ett femtiotal år
senare slog en engelsman vid
namn James Nasmyth in
på en helt ny väg, och blev
sålunda den banbrytande
mannen för framställning av
de grova smiden, som man
började få allt större behov
av. Hur detta tillgick är
en så pass intressant historia, att den förtjänar att omnämnas.
Nasmyth, som var delägare i en stor maskinfabrik i England,
tillfrågades av ledningen för det vid denna tid, år 1837, startade Great
Western Steamship Company, om han trodde att det skulle gå för
sig att av gjutjärn framställa skovelhjulaxeln till jättefartyget
Fig. 19. Brädhejare.
(A.-B. Wilh. Sonesson & C:o.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
