Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Järnindustrien samt hiss- och transportanordningar - Tillverkning av vissa specialartiklar inom metallindustrien - Tillverkning av rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
TREDJE* DELEN. JÄRNINDUSTRIEN M. M.
pressas mot arbetsstycket. Detta är så lagrat på sin axel, att det
dels kan vrida sig och dels förskjutas i längdriktningen. Sättas nu
valsarna i rotation, så överföres denna till arbetsstycket, men detta
tvingas samtidigt att förskjuta sig i längdriktningen på grund av
valsarnas snedställning. Hastigheten å såväl rotationsrörelsen som
längdrörelsen hos arbetsstycket E är beroende på den vinkel, som
valsarnas axlar bilda med arbetsstyckets axel, i det den ena
avtager, då den andra växer. Om axlarna ställas parallella uppkommer
endast en rotationsrörelse hos arbetsstycket, under det att om de
ställas vinkelrätt mot varandra, arbetsstycket endast skulle förskjutas i
längdriktningen. Den kraft, med vilken de båda rörelserna utföras,
är beroende på storleken av trycket mellan valsarna och arbetsstycket.
Tänker man sig nu, att detta
fasthålles i längdriktningen, så att det
endast kan rotera, blir följden, att
valsarna söka förskjuta de ytdelar, som
de beröra på arbetsstycket, framåt i
samma riktning, som arbetsstycket
skulle följa, om det ej vore förhindrat
häri. Detta är även förhållandet vid
valsning av hålkroppar av massiva
ämnen enligt Mannesmann-metoden.
Arbetsstycket hålles tillbaka av en
dorn mellan de snedställda valsarna, vilka under sin rotation skjuta
det över denna. Härvid är det dock icke endast ämnets ytdelar, som
genom valsarna bearbetas, utan dessas verkan sträcker sig
faktiskt genom ämnets hela massa, i det att ytskiktet drager de inre
delarna med sig. Dessa röra sig därför utåt mot ämnets omkrets och
samtidigt framåt ehuru ej så hastigt, som det yttersta skiktet.
Försök hava visat, att ett rör uppstår även om ingen dorn håller tillbaka
ämnet, och denna har därför huvudsakligen till ändamål att
åstadkomma den rätta väggtjockleken hos det framställda rörämnet.
Detta måste före insättningen i valsverket starkt upphettas.
Förutom dessa rent mekaniska metoder för rörframställning
finnes även kemiska, av vilka den mest bekanta är den s. k. El
1-more -metoden. Här framställes kopparrör på elektrolytisk väg, i
det att metallen utfälles på en roterande dorn ur en kopparlösning
medelst elektrisk ström. Dornen har en diameter svarande mot det
blivade rörets invändiga mått. Under domens rotation överfares
det under bildning varande röret med glättrulle under lagom tryck.
Fig. 131. Mannesmann-valsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
