Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Flettner, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 52
FLETTNER, ANTON, tysk uppfinnare, född 1889. Under sin
tjänstgöring i tyska armén under världskriget placerades Flettner, som
är tekniker, vid flygtruppsinspektionen, och han gav tyska
flygvapnet en av sina under kriget gjorda uppfinningar, det så
kallade flettnerrodret — vilket för övrigt även kommit till användning
på sjöfartyg.
Rotor-seglet eller flettnerseglet är emellertid den uppfinning, som
gjort honom mest omtalad. Den 1870 avlidne professorn i fysik vid
Berlins universitet, Gustaf Magnus, grundläggaren av den tyska
ex-perimentalfysiken, hade konstaterat förekomsten av en kraft inom
strömningsfysiken, som efter honom kallades magnuseffekten.
Undersökningar angående denna och andra beräkningar angående
luftkrafters storlek på ett flygplans vingar försiggingo vid krigsutbrottet
i Göttingen, där universitetsprofessorn L. Prandtl, chefen för
Göttingens aerodynamiska försöksanstalt, inlade stor förtjänst vid dessa
krafters studerande.
Så kom kriget och lade hämsko på studierna och experimenten,
men genast efter krigets slut togos experimenten upp på nytt. Vid
mitten av år 1923 hade man lyckats fastslå, att magnuseffekten
under lyckliga omständigheter kan komma upp till värden, vilka
mångfaldigt övergå lyftkraften på en flygplansvinge.
Anton Flettner, som — sedan han lämnat krigstjänsten efter
krigets slut — ägnat sig åt studier och experiment angående seglingens
teori och teknik, hade även gjort försök med att ersätta
fartygsseglet — vilket endast delvis utnyttjar vindkraften — med ett föremål
av exempelvis flygplansvingens mera effektiva form. Han fick på
sommaren 1923 höra talas om experimenten i Göttingen, och det var
på dessa — således baserade på magnus-effektens påvisbarhet — som
han försökte att med sin uppfinning skapa oss ett nytt slag av
transportmedel på havet.
Flettner hade tidigare varit inne på tanken, att framdriva ett
fartyg med roterande "plåtsegel", och meddelandena från Göttingen
styrkte honom om hans teoriers hållbarhet. Han uttog patent på sin
idé och började sedan samarbeta med de experimenterande
vetenskapsmännen i Göttingen. Sedan man ett års tid arbetat med
uppfinningen ville Flettner se sitt roterande segel i praktiken och
byggde in rotorer på det så uppmärksammade rotorfartyget Buckau, en
gammal motorseglare, vilken besökte Sverige och utförde flera resor
på Östersjön. Stockholm besöktes på sommaren 1925.
Året därpå råkade det rederi, som byggt flettner-fartyget, i betal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
