Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Franklin, Benjamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE
67
get, och han blev sin egen boktryckare. Vid denna tid övertog han
jämväl utgivandet av "Pensylvaniens tidning". När Franklin övertog
tidningen, hade den blott 90 abonnenter, men Franklins föregående
stilövningar buro god frukt, och tidningen blev omtyckt och fick stor
läsekrets.
Franklins ekonomiska förhållanden hade nu blivit så pass goda, att
han vågade tänka på att gifta sig. Redan före resan till London hade
han förlovat sig med en ung miss Read, men under vistelsen i London
försummade han att skriva till henne med resultat, att när han
återkom till Philadelphia, var hans fästmö gift med en krukmakare.
Krukmakaren dog emellertid efter ett par år, och den 1 september 1780
gifte sig Franklin med sin forna fästmö. Äktenskapet blev mycket
lyckligt, och Franklin säger därom, att "vi sökte städse att göra
varandra ömsesidigt lyckliga".
Franklin fortsatte nu med framgång sin verksamhet som
boktryckare och tidningsutgivare. Han visade även intresse för
allmänna angelägenheter och intog en alltmera bemärkt plats inom
Philadel-phias borgerskap. År 1736 blev Franklin väld till sekreterare i
Generalförsamlingen, och året därpå utsågs han till postmästare i
Philadelphia. Han överhopades med .offentliga uppdrag, blev
kommunalrådsledamot, fredsdomare, ledamot av kolonialparlamentet m. m. För
allt syntes hans underbara arbetsförmåga räcka till, och samtidigt
kunde han jämväl finna tid att ägna sig åt studier, bl. a. språk såsom
latin, franska, spanska och italienska.
År 1748 drog Franklin sig tillbaka från affärerna, han hade då
samlat en betydande förmögenhet, och önskade nu helt ägna sig åt
vetenskapligt arbete. Han hade av en tillfällighet kommit in på
studiet av elektriciteten, och denna fångade hans intresse i alldeles
särskilt hög grad. Genom ingående studier och målmedvetet
experimenterande gjorde han för den fortsatta forskningen värdefulla rön, och
han sökte, som vi redan sett i band IV av detta verk, att med den s. k.
unitariska teorien förklara de elektriska företeelserna. Mest känt
för eftervärlden har Franklins namn blivit genom uppfinningen av
åskledaren.
Franklin hade kommit till den uppfattningen, att blixten icke var
någonting annat än en elektrisk urladdning. Han korresponderade
härom med vetenskapsmän i England och Frankrike, men dessa lärde
ställde sig skeptiska mot hans teorier. Så utförde han en
sommardag år 1752, då täta åskmoln drogo fram över Philadelphia, sitt
historiska experiment, som gav vid handen, att hans teorier voro
riktiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
