Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Galilei, Galileo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE
71
lör den svängande pendeln och uppfann på basis härav ett instrument
för mätning av pulsens hastighet, vilket snart fann användning
inom läkekonsten. Vidare kompletterade han vissa av Archimedes’
undersökningar över kroppars tyngdpunkt och uppfann en våg för
mätning av fasta kroppars specifika vikt.
Galilei blev år 1589 utsedd till lärare i matematik vid
universitetet i Pisa. Under denna sin verksamhet författade han till tjänst
för sina lärjungar ett flertal arbeten i mekanik och geometri. Bl. a.
skrev han en avhandling om den fria fallrörelsen, där han
utvecklade helt nya teorier, grundade på försök, som utfördes från det
bekanta lutande tornet i staden. Han upptäckte till slut de riktiga
lagarna för fallrörelsen.
Även för astronomien var Galilei varmt intresserad och
utvecklade även på detta område teorier, som ej överensstämde med tidens
åskådningssätt. Han kom därför snart i spänt förhållande till sina
medbröder, och dels därför, dels för att erhålla en säkrare och bättre
ställning, utbytte han sin anställning i Pisa mot en lärostol vid
universitetet i Padua år 1592. I sitt 27:de levnadsår fullbordade han
här flera av de upptäckter, han gjort i Pisa, och han erhöll snart
stort rykte för sina utmärkta föreläsningar.
De 18 år Galilei här tillbragte voro de lyckligaste i hans liv, och
under dem utförde han en mängd banbrytande arbeten. Både genom
sin personlighet och sitt stora vetenskapliga anseende drog han till
sig ett stort antal lärjungar, av vilka särskilt må nämnas Toricelli
och Viviani. Även från främmande avlägsna länder kommo
åhörarna till den lärde italienarens föreläsningar. Bland dessa nämnes
även en svensk prins Gustaf, vilken enligt legenden skulle varit
sedermera den store konung Gustaf II Adolf, men troligen varit en
dotterson till Gustaf Vasa, en prins Gustaf av Sachsen.
År 1509 gjorde Galilei en resa till Venedig och hörde där talas om,
-att i Holland uppfunnits en kikare, d. v. s. ett instrument bestående
-av ett system av linsglas, varmed synkraften betydligt kunde ökas.
Genast vid hemkomsten till Padua tog han itu med detta problem,
-och efter ett par månaders experiment hade han konstruerat en
kikare, som var ännu bättre än den holländska. Han uppfann nu även
teleskopet, och för dessa båda värdefulla instrument belönades han
rikligen av senaten i Venedig. Han fick sin lön tredubblad och fick
professuren i Padua för livstiden.
Galilei försummade icke att rikta sitt nya instrument mot
firmamentet. Han gjorde snart stora upptäckter, bland vilka må
nämnas Jupiters månar, solfläckarna, ojämnheterna på månens yta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
