Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Huyghens, Christian - Jacuard, Joseph Marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 84
’HUYGHENS, CHRISTIAN, född den 14 april år
1629 i Haag-. Han studerade ursprunglig-en
juridik vid universitetet i Leyden, men han slog- sig
sedan på matematiska studier. Han blev en
framstående matematiker, fysiker och astronom, som
företog vidsträckta studieresor. Han kallades till
Paris, och där blev han medlem av
vetenskapsakademien samt fick statspension och våning i
kungliga biblioteket. Han återvände sedan till
Holland och fortsatte sina vetenskapliga arbeten.
Han var den förste, som uppfann ett pendelur. Detta skedde år
1656. Han sysslade i sina vetenskapliga arbeten med bestämmandet
av en kropps svängningspunkt, och dessa teoretiska studier
tillgodogjorde han det praktiska livet genom pendelurets konstruerande. Han
var även den förste, som använde en spiralfjäder för att reglera
rörelsen i ett flyttbart ur och den förste att använda sekundpendeln.
Hans största insatser ligga givetvis på det rent vetenskapliga,
teoretiska området.
Han dog den 8 juni år 1695. (Band II, sid. 118.)
JACUARD, JOSEPH MARIE, föddes i Lyon år
1752 den 7 juli. Han var son till en fransk
sidenvävare, och dennes maka var mönsterläserska.
Sonen kom tidigt att få arbeta i faderns yrke, ty
på den tiden använde man minderåriga till att
såsom vävarebiträde lyfta solven, ett påkostande
arbete, som inte torde ha varit ägnat att
stimulera ynglingens intresse för yrket.
Han miste vid unga år sin moder och kom
bort från hemmet. Först kom han till en
släkting, som höll honom i bokbindarlära. Snart miste han även sin
fader och övertog dennes vävattiraljer, vilka han satte sig att bruka
under ständigt spanande efter förbättringar i metoden och
underlättnader i arbetet. Han har troligen funderat mera än han arbetat, ty
han måste lämna väveriet och taga tjänst såsom arbetare i ett
kalkbrott och sedan som soldat.
Sina tankar på att konstruera en förbättrad mönstervävstol släppte
han dock inte, och sedan han fått ekonomiskt understöd av
intresserade slog han sig 1793 ned i Lyon, och sex år senare stod han inför
ett fullbordat faktum. Hans uppfinningsrikedom hade åstadkommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
