Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Laval, Gustaf de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 92
Det gällde nu att skaffa ett levebröd, men det visade sig ej så lätt
att få ett arbete, där dën långa utbildningen och de goda kunskaperna
kunde komma till sin rätt. Säkert kändes det ej så litet bittert för
den unge de Laval att med ingenjörsdiplomet i fickan nödgas taga
plats som bokhållare vid Falu gruvas materialbod och stå och väga
upp spik och hästskosöm till bönder och gruvarbetare mot en lön av
75 kronor i månaden. Så snart sig göra lät sökte han också annat
arbete, och det lyckades honom efter någon tid att få anställning hos
en ingenjör Wennström på dennes ritkontor. De Laval hade en
mycket stor matematisk begåvning och kunskapstörst, vilken han ej
helt kunnat få tillfredställa på Tekniska Högskolan, enär ju där en
mångfald fackämnen skola medhinnas utöver de rena vetenskaperna.
Han längtade efter att vid universitet få fördjupa sina kunskaper i
matematik, men härtill erfordrades penningmedel.
En skötsam och lovande ung man, som han var, lyckades han
emellertid få ett riddarhusstipendium, varigenom han sattes i tillfälle
att studera vid Uppsala universitet. Med stor energi grep han sig
an med de tre huvudämnen han valt, matematik, fysik och kemi, och
redan år 1872 promoverades han till filosofie doktor. Han sökte sig
emellertid omedelbart, sedan hån erövrat denna lager, åter ut i
industrien och fick nu anställning i Stora Kopparbergs bolaget. Här fick
han i uppdrag att resa till Harz för att studera
svavelsyretillverkning och vid hemkomsten att uppföra en svavelsyrefabrik i Falun.
De Laval hade en mycket idérik hjärna och var dessutom mycket
initiativkraftig, men han saknade affärsmannens nyktert
beräknande blick, och detta fick han mer än en gång sota för. Så anlade
han i Falun ett glasbruk för tillverkning av flaskor enligt en av
honom uppfunnen metod, men efter ett omslag på världsmarknaden
sjönk priserna, och fabriken måste nedläggas. De Laval tog på sig
hela förlusten och stod nu i början av sin bana med en betydande
skuldbörda. Detta lärde honom en hel del, han insåg att han ej var
skapad till affärsman.
Som uppfinnare hade han dock redan gjort sig bemärkt under sin
vistelse i Falun. Han konstruerade här en galvaniseringspanna
samt en silbotten, som blev av betydelse för ståltillverkning enligt
Bessemer-metoden.
De Laval intresserade sig mycket för jordbruksnäringen, och han
hade klart för sig, att här var ett stort fält för en uppfinnare, ty
en hel del arbetsmetoder skulle kunna mekaniseras och förbilligas.
Så hade hans tankar länge sysslat med en praktisk
mjölkskumnings-apparat. Hittills skedde skumningen för hand, vilket ju dels var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
