Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Steinheil, Karl August von - Stephenson, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 138
Även andra uppfinningar av den steinheilska firman äro att
anteckna såsom ett nytt slags prismacirkel — år 1834 — och en så
kallad Steinheils prismafotometer, ett slags astrofotometer. Sina
uppfinningar och vetenskapliga rön sammanfattade Steinheil så gott som
alltid i skrifter, av vilka han utgett många på det fysikaliska,
astronomiska och tekniska områdena. Även i vårt land är den steinheilska
firman mycket välkänd i optikerkretsar.
Grundaren, Karl August von Steinheil, avled i München den 14
september år 1870. (Band II, sid. 580.)
STEPHENSON, GEORG, föddes den 9 juni 1781
i byn Wylam, belägen i ett kolgruvedistrikt nära
Newcastle. Fadern var en fattig eldare vid en
pumpmaskin och känd såsom en dugande och
hederlig man. Hemmet var emellertid torftigt,
och det var icke lätt att försörja hustru och sex
barn på en veckoavlöning av 12 shillings,
motsvarande en årsinkomst på c:a 600 kronor. Georg
måste därför tidigt bidraga till familjens
uppehälle, och vid 14 års ålder fick han anställning
som biträdande eldare med en lön av en shilling om dagen. Redan
följande år blev han eldare vid en annan maskin, och hans lön höjdes
till det dubbla. Arbetstiden var 12 timmar pr dygn. Efter ytterligare
ett par år hade Georg avancerat längre än fadern och blev vid 17
år anställd som maskinskötare vid ett pumpverk, där fadern var
eldare.
Ännu så länge hade Georg icke haft tillfälle till studier, och han
kunde varken skriva eller läsa. Han kände detta som en stor brist
och började tillsammans med några andra arbetaresöner i en
aftonskola, vilken han ägnade all sin fritid. Särskilt fångade
matematiken hans intresse, och han gjorde snabba framsteg häruti. Då han
efter någon tid fick arbete som bromsare vid en hissmaskin, erhöll
han längre fritid och kunde mera ägna sig åt studierna, samtidigt
som han kunde förbättra sina inkomster genom extra arbete. Han
tog sig för att laga skor åt sina arbetskamrater och lyckades tack
vare sitt sparsamma levnadssätt lägga av en liten sparpenning, så
att han vid 21 års ålder kunde gifta sig med en ung tjänarinna,
Fanny Henderson. Det var sålunda år 1801 som de unga makarna
flyttade in i det nätta och prydligt ordnade men anspråkslösa hemmet i
byn Willington Quay, där han fått plats som bromsare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
