Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Watt, James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE
153
blund i ögonen, då maskinen närmade sig sin fullbordan. Den blev
ej heller på långt när så bra, som han hoppats, och han insåg, att ett
oundgängligt krav var ett mycket bättre precisionsarbete än det, som
vid bruket kunde erhållas.
Till råga på allt råkade nu även Roebuck i stora ekonomiska
svårigheter. Genom misslyckade spekulationer hade han förlorat mycket
pengar, och hans stora iver att få fram ångmaskinen kan nog delvis
tillskrivas det hopp, han närde att därigenom förbättra sin dåliga
ställning. Watt kunde emellertid nu ej ägna tillbörlig tid till sina
experiment och konstruktioner, ty han måste i första hand se till, att
han hade börd för dagen. Därför måste han åtaga sig alla möjliga
tillfälliga uppdrag, såsom tillsyn över kanalbyggnader och
hamnarbeten i Glasgow. Hans känsliga och veka natur gjorde honom ej så
skickad till arbetsledare, vilket han själv förstod och pinades av.
Han kände sig rent av illa till mods, när han skulle övervaka andras
arbete och trivdes därför ej så väl med dessa uppdrag.
Under våren 1773 var Watt sysselsatt med utstakningsarbeten till
en ny kanal långt från hemmet. En dag blev han plötsligt kallad till
Glasgow, där hans hustru svårt insjuknat. Han skyndade genast hem,
men möttes där av den förfärliga underrättelsen, att hans unga hustru
redan avlidit. Detta var ett mycket hårt slag för Watt, ty han var
djupt fästad vid sin präktiga och gladlynta maka, som vid så många
tillfällen hjälpt honom att hålla modet uppe. Han berättade att det
sedan alltid var svårt för honom att stiga över tröskeln till sitt hem,
där han aldrig mer skulle få återse den, som varit hans livs glädje.
För Watt var det en svår tid, som nu följde. Han sökte tröst i
sin sorg genom ökat, intensivt arbete, men det dröjde länge, innan
han kunde uppnå sinnets jämvikt. Arbetet med ångmaskinen gick
blott långsamt framåt. Därtill kom att Roebuck nu var en ruinerad
man. Han hade förlorat både sin egen och sin hustrus förmögenhet.
Tack vare Roebuck hade emellertid Watt kommit i förbindelse med
en annan stor industriidkare vid namn Mathew Boulton. Denne ägde
en metallvarufabrik i Soho vid Birmingham med betydligt större
resurser, bättre tillverkningsmetoder och skickligare arbetare än Watt förut
kunnat betjäna sig av. Boulton var en duglig och intresserad
fabriksman med stora teknisktvetenskapliga intressen, särskilt för
ångmaskinen, vilken han insåg skulle kunna bli av ovärderlig nytta för hans
industrigren.
Med denne man ingick nu Watt kompanjonskap, och 1774 slog han
sig ned i Soho, där han började ett fruktbringande samarbete med
Boulton. Mellan dessa båda män uppstod snart en varm vänskap. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
