Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
»rysliga»; rektorskan lofvade sig själf att taga
närmare reda härpå.
Oktobernattens mörker hade i många timmar
rufvat öfver det lilla samhället, när det
strömbomska paläet släppte ut sina gäster. Alla
gaslyktor och ljus voro släckta; ingen vandrare
syntes till med undantag af en poliskonstapel,
som gick fram och åter utanför borgmästarens
hus. Han visste att borgmästaren var på
bjudning och skulle vända hem vid 2-tiden — förr
slutade aldrig en strömbomsk supé — och han
ville visa sitt nit i tjänsten.
Under högljudt glam traskade gästerna i
spridda grupper den mörka gatan framåt.
Du-vander hölls under armarna af två handfasta
kolleger, under det en tredje sköt på bakifrån.
Han började nu blifva sentimental; han talade ej
längre om att »klå upp den lymmeln Nordlöf»,
en bragd, som föresväfvat honom hela aftonen,
utan han talade om familjelifvets lycka och
beklagade sig öfver sitt ensamma ungkarlslif. När
man kom fram till torget, ville han in på hotellet
och äta sillfrukost, och man måste med våld
släpa honom därifrån. Thalberg stödde sig på
Barckander, som hade den af kollegerna mycket
afundade egenskapen att han aldrig blef full,
huru mycket han än drack; åtminstone märktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>