Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
bjudning träffade inspektor, prosten
Linden-.l.ini, så frågade han denne: »Hör, du
Lindensfam, känner du till Nietzsche?» Märkvärdigt
nog hade prosten hört namnet — när och hvar
kunde han ej erinra sig — och han hade klart
fur sig att Nietzsche var en Gudsförnekare
samt rådde Nordlöf att ha ett vaksamt öga
på den filosofiska undervisningen, ty med denna
kunde bedrifvas nästan lika mycket ondt som
med den naturvetenskapliga. Hvilket Nordlöf
iifven lofvade.
Ling och Berg bröto tidigt upp under
hånfulla anmärkningar från Duvanders sida. Då
de kommit ut på gatan, föreslog Ling att de
skulle gå upp till honom och röka en cigarr.
Ling bebodde en enkel ungkarlslägenhet i
utkanten af staden, snedt emot läroverket. Den
bestod af endast två rum, af hvilka det inre
och mindre tjänstgjorde som sängkammare. I
det yttre voro möblerna få och enkla; ett
skrifbord, några stolar och en schäslong, det
var det hela. Men väggarna voro klädda med
bokhyllor, som ej lämnade en fläck bar, och
dessa hyllor voro fyllda af böcker i prydliga
band — »den enda lyx jag har bestått mig»,
brukade ägaren säga, i det han lät sina ögon
smeksamt öfverfara de kära skatterna. En
byst af Voltaire var för öfrigt det enda
prydnadsföremålet i rummet.
Ling sträckte ut sig på schäslongen, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>