Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
öfveröste hvarandra med snö. Lärarna kommo
en och en eller i grupper med svarta väskor,
som inrymde temaböckerna, under armen.
Ungkarlarna smeto in på stadshotellet eller på
något billigare matlokus, de gifta skyndade
hem till familjen, som otåligt väntade kring
kaffe- eller middagsbordet. Ensam och
majestätisk skred rektor Nordlöf gatan nedåt; han
slog aldrig sällskap med någon af sina lärare,
ty det skulle möjligen inverkat ofördelaktigt
på hans rektorsvärdighet.
Berg var ledig hvarje torsdags förmiddag
och brukade då företaga en lång promenad
utåt landsbygden. Som upplänning njöt han
af det friska vintervädret, och han beslöt att
företaga en riktig sträckmarsch. Då han
passerade Skolgatan, mötte han fröken Aina,
som kom ut från en butik. Berg, som ej
träffat den unga flickan sedan sin återkomst
till X:stad, gick fram och hälsade på henne
samt föreslog henne att göra honom sällskap,
ett förslag, som hon utan tvekan accepterade.
Då det unga paret sneddade öfver
skolgården, gick vaktmästare Jonsson i egen hög
person och sopade bort snön framför ingången
till vaktmästarbostaden. Han hälsade artigt,
men bligade illparigt på Berg, som om haa
ville säga: »jaså, är du af den ullen, min
gosse!» Då paret gått förbi, stod Jonsson en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
