Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
»Gifta sej! Visst tusan skall hon gifta
sej, men inte med den där––––––hm–––-
den där socialisten. För socialist är han, det
vet jag, det har fru Mogren, som han bor
hos, sagt. Och han lär pojkarna en hel del
saker — — — hyp — — — hyp–––-hyp
— — eller hvad fanken det är Nordlöf kallar
dem, men det är saker som inte står i den
Heliga Skrift.»
Här afbröts samtalet af Aina, som kom
in och gladt hälsade på föräldrarna. Med en
röst, som han förgäfves sökte göra barsk,
frågade pappa Strömbom: »Hvar har du
varit?»
»Ute och promenerat med — gissa hvem!»
»Kandidat Berg», sade Strömbom tvärt.
Aina rodnade en smula. »Rätt gissadt,
pappa lilla», sade hon leende.
Nu var stunden inne, då fabrikören skulle
hålla sin straffpredikan, som han läst öfver på
vägen hem från banken. Men han kom sig
ej för, då han såg sin unga dotters strålande
ögon och röda kinder. Hon var dock hans
ögonsten, och han hyste en med respekt blandad
beundran för henne — han den hårde och
kalle affärsmannen, som eljest inte hyste respekt
för någonting annat än penningen. Han kunde
ej gräla på henne; han brummade något
otydligt i skägget och gick sedan att med god
aptit intaga sin middag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
