Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omgifningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
amerikanske uppfinnaren Edison. Det är
anmärkningsvärdt, att denne man, som måhända
experimenterat mera än någon annan lefvande människa, dock
aldrig gjort en egentlig vetenskaplig upptäckt. Han
har utan tvifvel sett en otalig mängd nya saker, som
genast skulle fört en mindre, men vid vetenskapligt
tänkande van man till en upptäckt, men dylika saker,
hvilkas praktiska användbarhet han icke genast insåg,
ha icke intresserat honom, hvarför han icke heller
skänkt dem någon uppmärksamhet. Efterforska vi
hans personliga öden under hans barnaår, så erfara
vi, att han vuxit upp nästan utan all bildning, först
förtjänade sitt bröd vid ganska tidig ålder såsom
tidningspojke, men med största energi kastade sig
på att förvärfva det slags bildning, som en
amerikansk tidning förutsätter och förmedlar, jämte teknisk
skicklighet. Sålunda åstadkom han själf, d. v. s.
både författade och tryckte, den tidning, som han
sålde vid järnvägen. I denna tankekrets finnes icke
begreppet om vetenskapligt arbete, d. v. s. det
omedelbart på förklaringen af det obekanta riktade
intresset, och sedermera har han icke heller
förvärfvat det. Hos Liebig, Mayer och Helmholtz fanns
däremot denna förutsättning för vetenskapligt arbete
redan gifvet: ungdomsintrycken.
Nästan det enda fall från den senare tiden,
hvilket är bekant om en stor upptäckares härstamning
från en nära nog fullständigt obildad omgifning,
föreligger med Faraday, hvars fader var en fattig
grofsmed. Men äfven hos honom funnos tåmligen
tidiga vetenskapliga intryck, å ena sidan genom den
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
