Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
hade han varit ända sedan den gången, då hennes
olyckssaliga häftighet narrade henne att förgå sig
mot honom. Men hon hade ju gjort bot och
bättring, hvarför ändrade han då 6j sitt sätt?
Eller ville han det ej? Hennes fötter trampade utan
uppehåll de nötta tiljorna, i hvilkas midt en grop
under tidernas lopp uppstått. Om hon blott vetat,
hvad han ämnade säga fadren i dag, men det
tjenade naturligtvis ingenting till att fråga hvarken
den ene eller den andre Det var, som om en
inre röst hviskat till henne, att någonting torde
hända, men hvad, hvad ...? Hon bet hårdt i
underläppen, så hårdt att skinnet sprack och en
blodröd droppe trängde fram. Hon kände knappt
den fysiska smärtan, en enda tanke fyllde hennes
inre: att till hvarje pris få veta, hvarom de bägge
männen talade där inne.
— Om han skulle våga, mumlade hon — åh
om han skulle våga ... Hon afslutade ej sin
mening och uttrycket i hennes ansikte blef
hotande. — Jag kan ju lyssna, tänkte hon, — de’ ä’
lågt å simpelt, men ändå ... ändå. — Ettbittert
skratt kom hennes kropp att skälfva, men med en
trotsig åtbörd skakade hon blygseln öfver sin
förflugna tanke ifrån sig. Hon ämnade ej låta narra
sig, hon vi/le veta.
Sekunden därpå låg hennes vänstra öra tätt
tryckt mot dörrspringan.
Mörks stämma klingade högre och mer sonor
än vanligt. Han talade om den förändring hans
planer undergått sedan gårdagen. En ny
handelsbod behöfdes ej längre, sedan Johansson krupit
till korset, i stället borde de troende bygga ett
eget bönehus för att slippa de ständiga tvisterna
med presterskapet och skolläraren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>