Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891—1916
- Äldre planer på en högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ä
L^örsta gången tanken på en högskola i Göteborg dyker upp, tor-
*
de vara i sammanhang med konung Carl X Gustafs plan att
upprätta ett nytt universitet. På utskottsmötet där i maj 1658
påpekades betydelsen av ett lärosäte i Göta rike för de nyvunna
landskapens försvenskning. »Om loco var någon dissensus. Som-
liga mente därtill vore bekvämligast i Göteborg, men en part
pugnerade för länköping. Kongl. Maj:t talade ock om, att han
ville inrätta ett gymnasium i Lund.» Den sistnämnda orten fram-
hölls såsom den utan gensägelse lämpligaste på lantdagen i Malmö
1662 och vid riksdagen 1664, och skälen bestämde också regerin-
gen, då den 1666 utfärdade stiftelsebrevet för det nya universi-
tetet.1
) Kmellertid hade tanken nog inte varit utan inflytande
på den stora Hvitfeldtska donationen av år 1664, då den ställdes
på »Hans kongl. Maj:ts Academi eller Gymnasio uti Gothenburg».
Bortåt ett par århundraden senare, under skandinavismens
klangdagar, gjorde Grundtvig 1839 ^8 till målsman för idén om
ett gemensamt nordiskt universitet, vilket borde upprättas, sedan
vart rike fått sina folkliga högskolor, och som skulle gå andra
vägar än de gamla »latinske»; närmast hänvisade han på Oxford
och Cambridge. Såsom plats för detta tänkte han sig vår stad,
men sättet att anskaffa medlen därtill tyckes han icke hava vi-
dare övervägt. Saken var dock enligt samtidas vittnesbörd en
av Grundtvigs älsklingstankar, och han återvände senare till den,
utmålande »den nordiske Höjskole» i Göteborg såsom »et Him-
melbjerg», som »Kaempe-aanders Dovre», som »et Oxford mage-
löst, som Odin selv har bygget».
2
)
r) Schiick, Btt blad ur Göteborgs Högskolas historia i Ur gamla papper
I: 104, 1892.
2) Grundtvig, Om Nordens videnskabelige Förening i Brage og Idun
1839 ii och Ravne-galder (Udv. Skrifter X: 425 och 431). —•
Jämför Almqvist,
Om skandinavismens utförbarhet, Kbhvn 1846 s. 18 och /. ClaUsen, Skandi-
navismen Kbhvn 1900 s. 42.
Göteb. Högsk. Årsskr. XXII: 2. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jan 7 14:40:39 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppkomst/0013.html